Likt många som har tv- och datorspel som ett av sina primära intresseområden nöjer jag mig sällan med de spel som faktiskt existerar. Titt som tätt kommer jag på mig själv med att fantisera om drömspelen som träffar alla boxar. Och rätt ofta har det grämt mig att vi inte fått fler bra spel baserade på Marvels digra katalog med övermänniskor. Framförallt en party brawler likt Super Smash Bros eller en hjälteshooter som Overwatch. Speltyper som verkligen skulle kunna dra nytta av den rika karaktärsvariationen.
Därför blev jag riktigt förväntansfull när det basunerades ut att Neatease och Marvel slagit sina påsar ihop för att utmana med en ny typ av hjälteskjutare i form av Marvel Rivals. Genren har länge dominerats av Overwatch 1 & 2 och nu är även Valve på väg in i leken med Deadlock. Skulle Rivals ha en chans att utmana eller är det ett projekt dömt att misslyckas? Med tanke på vilket fiasko Concord blev fanns det nog ingen som kunde vara riktigt säker. Men efter att jag nu har klämt och känt på spelet i en ansenlig mängd timmar har jag svaret. Och det är riktigt positivt.
Utseendemässigt träffar Rivals helt rätt. Den tecknade stilen befinner sig någonstans mellan det som den breda massan sett i Marvels filmuniversum och vad de riktiga fantasterna känner igen från serietidningarna. Lagom överdrivet och tillräckligt säreget i sin presentation för att det ska kännas unikt. Hela 33 karaktärer är spelbara från start och nörden inom mig blir alldeles kollrig när jag skummar igenom rollistan. Från de mer allmänt kända som Spiderman och Captain America till obskyra bekantskaper som Squirel Girl och landhajen Jeff. Samtliga med egna egenheter, förmågor och utseende.
"Strukturmässigt påminner spelet om Overwatch"
Spelmässigt rör det sig om en ren flerspelartitel där sammandrabbningarna vanligtvis går ut på att hålla punkter på kartan, eskortera någonting längs en utstakad rutt eller en kombination av de båda. Varje lag består av sex spelare och endast en av varje hjälte per sida. Hjältarna är indelade i tre klasser: Vanguard, Duelist och Strategist. Vanguards är spelets svar på tanks, duelisterna tål mindre stryk men kan dela ut en hel del smisk och de sistnämnda fungerar som support. Det gäller att använda sina specifika förmågor till sin fördel, ha koll på flödet i matchen och att fylla sin roll i laget. Strukturmässigt påminner spelet om Overwatch väldigt mycket och det finns också ofrånkomliga likheter mellan karaktärsgallerierna.
Hulken känns som en sammanslagning av D.Va, Zarya och Winston, pilbågskytten Hawkeye är i princip Hanzo och Black Widow använder nästan samma verktygslåda som Widowmaker. Men det finns också skillnader. Stundom känns det nästan som att utvecklarna tittat närmare på vilka begränsningar Overwatchs karaktärer belagts med för att sedan fråga sig hur de kan göras roligare. Exempelvis påminner Iron Man om Pharah fast han kan flyga utan att behöva landa. Hulken kan hoppa som Winston, men det är inte en förmåga utan hans vanliga hopp. Och alla som drömt om en verklighet där Genji kan använda sitt svärd hela tiden bör spana in Wolverine eller Black Panther.
Hulken imponerar.
"Vissa kombinationer av hjältar får omedelbara övertag"
För att vara en hero shooter så utövas det faktiskt en rejäl dos med handgemäng. Vissa figurer förlitar sig nästan uteslutande på nävarna och bara en handfull använder skjutvapen, ett faktum som känns både fräscht och sänker tröskeln för nya spelare. Du har helt enkelt inte en omedelbar fördel bara för att du spelat många förstapersonsskjutare tidigare. Däremot är lagarbete oerhört viktigt och som en extra strategisk komponent har Netease byggt in ett Team Up-system där vissa kombinationer av hjältar får omedelbara övertag. Spelar Hulk och Wolverine tillsammans får Hulken +150 hp och låser upp möjligheten att göra en “Fastball Special”. Det är en attack där den gröne jätten helt enkelt kastar sin partner mot fienden med klorna först. Totalt finns det 15 stycken olika Team Ups som är intressanta att utforska och som ger matcherna lite mer djup.
Under min tid med spelet har jag också passat på att sammanstrålat med min vapendragare Glenn. Under ett av våra äventyr får vi i uppdrag att eskortera en vagn dragen av två förvuxna getter genom Asgård. Alla spelomgångar har en bakgrundshistoria som subtilt introduceras via korta texter på laddningsskärmarna och i matchernas intro- och outrosekvenser. Vissa skulle nog tycka att det är ett onödigt tillägg, men det ger nördar som mig lite extra kontext.
Världen ser ut som man väntar sig.
Skådeplatsen ser precis ut som vi lärt oss från filmerna och seriealbumen. Höga gyllene torn blandas med sci fi-doftande detaljer som fått sig en touch av fornnordisk estetik. Jag spelar som Hulken och axlar ansvaret som lagets vanguard. Med en enorm hälsomätare och tunga knytnävsslag är det min uppgift att kliva in och etablera en närvaro på slagfältet som motståndarna inte kan bortse från. En bit in i matchen går det riktigt bra och med ett krampaktigt grepp om kontrollen kämpar jag för att vi ska kunna hålla angriparna borta från vagnen. Hade det inte varit för Glenn, som spelar strategisten Luna Snow och agerar support, hade jag strukit med för länge sedan. Han kämpar som en vettvilling för att jag inte ska stupa – och han gör det bra. Trots ett numerärt överläge faller motståndarna en efter en. Segern känns allt mer säker och målet närmar sig med stormsteg.
Iron Fist får två tummar upp.
Plötsligt inser jag att Captain America inte synts till på ett tag och riktar därför uppmärksamheten bakåt. Mycket riktigt, han har insett att nyckeln till vår framgång är uppbackningen från vårt bakre led och Kaptenen har flankerat oss med målet att eliminera Glenn. Ur ögonvrån hinner jag se hur den stjärnprydde krigshjälten kommer flygande med skölden i högsta hugg – men med ett lika välriktat som massivt skutt lyckas jag genskjuta honom. Jag plockar med mig honom i farten och låter sedan nävarna tala. Glenn tjoar, jag vrålar rakt ut, imponerad av min egen bedrift och Steve Rogers checkar ut innan vi drämmer i backen. Detta är bara ett av många exempel på minnesvärda sekvenser som Rivals levererat hittills och fler torde det bli.
"Jag plockar med mig honom i farten"
Jag har sett att spelet fått en del kritik för att det påminner om andra spel i genren. Visst är det likt, men det är inget som stör mig nämnvärt. Sen är vissa banorna lite anonyma och somliga hjältar rätt obalanserade, men sådant kommer nog att lösa sig på sikt. Det finns också ett battle pass och nya kostymer som kan köpas för riktiga pengar, men eftersom själva spelet är gratis så behöver du hosta upp en rejäl slant om du vill spöka ut dig precis som du vill. Det finns flera olika in game-valutor att förhålla sig till och passet är också rörigt och rätt tunt på innehåll, men enligt uppgift ska de inte vara tidsbegränsade. Du kan alltså vänta med att köpa tills det dyker upp ett pass med innehåll som passar just dig och sedan jobba på att låsa upp de saker du själv vill ha i lugn och ro.
Stilen är unik men bekant – avklippta jeansshorts blir aldrig omodernt.
Överlag är Marvel Rivals en riktigt trevlig upplevelse. Jag älskar presentationen, variationen i karaktärsgalleriet och hur miljöerna innehåller förstörbara element som krasas sönder allt eftersom striderna rasar. Men framförallt ser jag en otroligt stor potential när det kommer till framtida hjätar, nya kosmetiska tillägg och events. Förutom Hulken och Iron Fist, som fått det mesta av min uppmärksamhet hittills, finns det redan nu många fler figurer jag vill bli bättre på och utöver dessa kan vi säkerligen se fram emot många fler bekantskaper. Fantastiska Fyran, Deadpool och fler X-men känns som kommande självskrivna tillskott.
"Otroligt stor potential"
Gillar du Marvel och har en förkärlek hero shooters finns det ingen anledning att tveka. Det är dessutom gratis! Skulle du däremot inte vara ett fan av superhjältar och spelgenren kan du skruva ner betyget en aning. Men för mig är detta väldigt nära en fullträff, med stor framtida potential, som kommer underhålla i åtskilliga timmar framöver.
Fotnot: Marvel Rivals är släppt till pc, PS5 och Xbox Series. Testat på pc med Intel Core i7-12700H, RTX 3070 Ti, 16 GB RAM.
