Ända sedan Counter-Strike tog sitt första andetag för över 20 år sedan har serien varit relativt outmanad. Många har försökt, men ingen har lyckats. Istället har spel som Call of Duty, Battlefield och Overwatch satt sig i sina små bekväma hörn som de håller stenhårt i. Men nu kommer Valorant, en free-to-play-hybrid av Overwatch och Counter-Strike som blåser nytt liv i gamla spelmekaniker.

Du spelar som en av elva agenter, alla med sina unika förmågor, i lag av fem där du antingen börjar med att attackera eller försvara. Vinner rundan gör man genom att plantera och spränga eller desarmera en bomb, också kallad “Spike”, alternativt döda hela motståndarlaget. Efter halva matchen byter lagen sida tills ett lag når 13 stycken vunna rundor. Vid lansering introducerades även ett mer arkadigt spelläge kallad Spike Rush där alla får samma vapen, och det finns diverse powerups utspridda på banan. Perfekt om du vill lära dig grunderna men inte har de 30-40 minuter på dig som det vanliga spelläget tar.

För de flesta som spelat Counter-Strike är detta inget nytt. Vad som däremot är nytt är just Valorants agenter. Min personliga favorit är en äldre herre vid namn Brimstone som skjuter ut rök, eld och droger samt en ultimat-förmåga som via en fet laser förintar en markerad plats. Det finns även den svenska agenten Breach vars specialitet är att stunna och blända fienderna medan en annan, Sage kan heala sitt lag och till och med återuppväcka en föredetting från de döda.

"Viktigast är fortfarande din förmåga att sikta och skjuta"

Även om förmågorna kan tyckas stökiga är det ett högst kontrollerat kaos. Viktigast är fortfarande din förmåga att sikta och skjuta, vilket är en av anledningar till att Valorant i högre grad jämförs med Counter-Strike än Overwatch. Majoriteten av förmågorna handlar mer om att kontrollera än att döda, även om du onekligen kommer bli söndersprängd av motståndarens raketlystna Raze då och då.

Vapnen ser verkliga ut (CS) och miljöerna tecknade (Overwatch).

Det är faktiskt rätt så sällan jag dödar folk med Brimstones mini-nuke. Istället använder jag den som ett sätt att få ut motståndaren från deras håla eller att hindra fiendelaget att ta kontroll över en del av banan. Även om man som ny spelare säkert kommer bli avskräckt av alla dessa explosioner och rökmoln så är de både långsamma och högljudda, och därför enkla att undvika. Ska man ta jämförelsen tills sin spets kan de liknas med Counter-Strikes rök-, stun- och eldgranater. Men till skillnad från molotovs, känns Valorants förmågor betydligt mer interaktiva och personliga. Plus att de är roliga att använda.

"Det är faktiskt rätt så sällan jag dödar folk med Brimstones mini-nuke"

Likt i League of Legends följer Riot Games en viss struktur i vad förmågor får vara, något som hjälper spelet i att behålla balansen då karaktärer har snarlika skills men i varierad kombination och styrka. Vad som får agenterna i Valorant att stå ut från varandra är deras ultimate, som i sin tur är begränsade till att du antingen måste vänta ett antal rundor, plocka upp en av två orbs på banan eller få kills. Denna typ av strategi har fungerat särskilt bra i League då utvecklarna enkelt kan trycka ut nya hjältar på löpande band utan att det påverkar balansen allt för mycket. Men just hur Riot väljer att göra med Valorant återstår att se. I nuläget känns alla agenter relativt välbalanserade, även om vissa hjältar helt klart står ut, vilket är en naturlig följd i alla typer av dessa spel.

En annan inspiration från Counter-Strike är att man i början av varje runda får en viss peng att lägga på en rad vapen, skyddsdräkter och förmågor. För er som spelat CS kommer ekonomin i Valorant vara som att se en nära vän på andra sidan gatan men när du kommer fram och ska hälsa så ser du att personen har ny frisyr och gotländsk dialekt. Det tar lite tid att sätta sig in i, men efter ett tag blir det snabbt det nya normala och du kanske till och med börjar föredra din nya gotländska vän. Bara en sak som att kunna köpa vapen till lagkamrater görs nu via ett enkelt knapptryck istället för att du fysiskt måste kasta ut en M4 med risk att någon annan norpar den.

För den tävlingsinriktade kan Riots nya hjälteskjutare vara värt att titta närmare på. Dels introducerade de redan i betan ett tävlingsläge där du rankar upp från den lägsta ranken, Iron, till den högsta, Challenger. Utvecklarna har även som slagord både “låg ping” och “hög tickrate”. Målet är att de flesta spelarna ska nå 35 i ping eller lägre, vilket de gör genom att sprida ut servrarna så jämnt som möjligt runt om i världen. Just ping är kanske något som mer tilltalar personer som i vanliga fall har långa svarstider, något vi här i Norden är rätt förskonade från.

"Mycket mer än en kopia av befintliga spel"

Den största kritiken som hittills riktats mot utvecklarna är deras val att använda sig av Riot Vanguard, ett aggressivt antifuskprogram som körs i bakgrunden. Programvaran kräver att du har den igång hela tiden, även när du inte spelar så ligger den och analyserar eventuella fuskprogram i bakgrunden. Skulle du välja att stänga av det måste du starta om datorn med Riot Vanguard igång för att du ska kunna spela Valorant. Kritiken mot detta har framförallt varit i frågor om integritet och faktumet att Riot ägs av den kinesiska speljätten Tencent. Jag har personligen inget jättestort problem med att det körs i bakgrunden, men frågan måste ändå ställas om det inte finns ett bättre sätt.

När det kommer till karaktär och bandesign känns världen platt och tråkig. Inget likt Overwatch färgvibrerande gator och hjältar och heller inte den realism som Counter-Strike erbjuder. Det är däremot inte större klagomål, men är det viktigt för dig att bli investerad i den värld du spelar i bör Valorant kanske inte vara ditt förstaval. Jag skulle önskat att utvecklarna la lite mer tid på att bygga ut karaktärerna och deras berättelser. Istället får man en handfull klyschiga dialoger i början av rundan som snarare blir repetitiva än intressanta.

Hur man än vrider och vänder på det är Valorant mycket mer än en kopia av befintliga spel. Visst, det finns likheter så långt ögat kan se. Men faktum är att vad Riot gör har inget annat spel tidigare gjort. Det är en mästerlig kombination av tävlingsinriktad och beroendeframkallande gameplay. Counter-Strike har haft över 20 år på sig att förfinas, mycket tack vare sitt community. Kan man då kritisera spelutvecklarna från att låna dessa mekaniker istället för att återuppfinna hjulet? För att citera Picasso: “Good artists copy; great artists steal”. Riot har utan tvekan utvecklat en potentiell dunderhit, hur det kommer gå är upp till dem.

Valorant
4
Mycket bra
+
Roliga förmågor
+
Tävlingsinriktat
+
Beroendeframkallande gameplay
+
Riktigt bra flyt
-
Obehagligt antifuskskydd
-
Tråkig design
Det här betyder betygen på FZ