Hur såg ni på fildelningen av musik när det begavs sig? (filmer o spel med mera)
Jag kollar på serien Noughties – tillbaka till 00-talet på svtplay och i avsnitt två så pratar de mycket om fildelning. Serien är lite platt och det ställer ju fler frågor än svar för min del. Men jag reagerade på två saker som sades i avsnittet, en påstår lite att streamingen dödade musiken och att det fanns en själ i musiken under 00-talet. Jag håller inte med. Jag tror man alltid minns det bästa inte det sämsta, idag är det musik överallt men det är svårare att komma fram.
Själv vet jag inte om jag laddade ned så mycket eller om jag mest lyssnade på det som mina bröder laddade ned, det var roligt att exempelvis ladda ned hiphop på andra språk som grekiska och franska, jag var ju ändå barn där och då. Det känns lite som att myspace borde ha blivit det bandcamp är idag eller varför inte soundcloud, minns inget speciellt med myspace i övrigt. Jag har aldrig brytt mig så mycket om priatkopiering så mycket för jag ser konsten som konst men tror också fildelningen gjorde så att det bara är påkostade storfilmer som visas på biograferna.
Men det är kanske är bra att använda "snodd material" för att lära sig skapandet.
Hur såg ni på fildelningen? Laddade ni ned musik och spel osv eller envisades ni med att köpa spelen? Jag köpte faktiskt alltid spel men hade ibland brända skivor. Samma med musik och har fortfarande kvar flera av dom och även alla blandskivor man gjorde i olika teman, det går inte att göra det med samma känsla idag på spotify.
Noughties – tillbaka till 00-talet nedan, jag tycker som sagt att serien är bra men platt, man får bilden av att alla lyssnade på The Strokes, jag var nog ensam om att inte gilla dom, skoja jag lyssnade bara inte på dom så mycket. Men det säger ju kanske hur fantastiskt 00-talet var med all musik och kultur som fanns eftersom det fanns så många bra saker där ute, Franz Ferdinand och Bloc Party framför allt!
https://www.svtplay.se/noughties-tillbaka-till-00-talet
"§1.3 Diskussioner om potentiellt illegal fildelning är inte tillåtna. Vi godtar inte heller länkar eller tips om fusk till multiplayerspel; som till exempel bottar eller olika exploits."
Ingen topic vi kan diskututera tror jag...
Tror inte det är någon fara att diskutera vad vi gjorde på 00-talet.
Viam inveniam aut faciam
Tog 1 h att ladda hem en låt med modem. Felkopplat hemma. Så om någon skulle ringa någon. Då avbröts det. Underbara tider.
Och då använde man programmet Getright för att kunna återuppta nedladdningar, herregud kom ihåg det nu när du skrev sådär.
7600X | 4080 SUPER | 32GB DDR5 | nVME 1TB | 34” Oled | Vanilla-PS5
började "fildela" på amiga, sedan via BBS:er på PC innan internet, sedan via "warez" FTP:er och mIRC DCC innan torrents tog över runt 2005. hängde även en hel del i mIRC-kanaler för grupper som class, origin, razor 1911 och hade tillgång till flera av deras privata FTP:er, följt senare av privata torrent trackers. kort sagt var jag en ganska flitig fildelare.
sedan började jag arbeta och fick råd att faktiskt betala för mig och slutade i stort sett tvärt (efter en viss övergångsperiod...)
De va gött. Priserna var helt sjuka, ingenting digitaliserat och krångligt bärbart. Mp3 var helt klart anledningen till varför vi fick ipods och senare Spotify så småningom.
Det var kick i röva som musikbranschen och teknikbranschen för bärbart ljud behövde.
När de slutade jaga allt och alla och istället erbjöd sin skit digitalt på ett bekvämt vis slutade ju typ alla ladda ner.
"§1.3 Diskussioner om potentiellt illegal fildelning är inte tillåtna. Vi godtar inte heller länkar eller tips om fusk till multiplayerspel; som till exempel bottar eller olika exploits."
Ingen topic vi kan diskututera tror jag...
Haha va? Det är ingen som har frågat efter länkar till diverse ställen att ladda ned något på direkt.
Musik delades friskt bland vännerna och istället för att bläddra i reklambladet från Ginza blev det med nerladdning (DC++!) enklare att hitta obskyra Black Metal-band.
Det kan jag tänka mig och det måste ha varit guldår för obskyra band vid den tiden, idag är det nog svårare att nå ut som sagt. Jag har kvar en del som är nedladdat på en hårddisk och det känns lite kul att det är 2008/2009 som de flesta filerna är "senast sparad" i. Rätt många konstiga låtar också man glömt bort.
Kunderna skrek efter alternativen som aldrig dök upp och till slut var pirat det normala. "Alla tankade". Sånt som DC++, Napster, Pirate Bay och större privata siter med ren musikinriktning!
Man löste i princip problemet genom Spotify men som alltid så vill alla ha mer av kakan och alternativ dök upp som splittrar och även ersättningen är ett evigt bråkande.
Resan var likadan på film och TV men girig ville ha mer så det snudd på helt lösta problemet delades upp på massor med plattformar och så var det plötsligt helt abnormt för dyrt igen så piratmarknaden har formligen exploderat på senare år.
나는 야옹 야옹 야옹 고양이 // 화나 게 하면 가만 안 둘 거야