Recension - Mass Effect

Dåså, dags att skärskåda Biowares #mass-effect"mästerverk. Varför är det inte så bra som betygen återspeglar? What's the deal here d00d?

Ärligt talat, du kan ju inte påstå att Mass Effect är dåligt!?
Nej, det har jag väl inte gjort heller. Men det har ju rakat ner betyg a la 90+ från typ alla spelkritiker och jag finner mig konstant höra en massa lovord om spelet som missar några självklara och för #Biowares del rent löjliga missar.

Okej, låt höra då!
Lugn nu, först ska jag blidka alla die hard-fans med att rapa upp allt som är bra med spelet. Såsom den underbara grafiken, den fantastiska atmosfären, lysande karaktärsdesign och röstskådespeleri (särskilt kvinnliga Shepard), mycket smidig dialogfunktion och inte minst en hejdlöst imponerande backstory, som jag fastnade för direkt. På dessa områden bjuder Mass Effect på något av det allra bästa spelmediet någonsin har klämt ur sig.

Ett mästerverk alltså, sa jag inte det kanske?
Fast, det når ju inte riktigt hela vägen. Bara för att mycket är gott kan man inte blunda för det som är dåligt, eller borde ha varit bättre.

Åh, du tänker dra upp striderna, inte sant? Pysen, om du inte fixar shooters på konsol kanske du ska prova lite lättare spel, typ Häst och Ponny.
Ha ha, kul där. Nej - jag tänker inte klaga på striderna. De är helt okej, och till och med underhållande när man börjar lattja med Lift och stuff. Så striderna köper jag, även om de skrämmer bort en del personer som trivdes med peka och klicka-striderna i #BG2 och #KotOR. Sen att "order"-systemet känns lite operfekt, det kan jag ha överseende med.

Vad är problemet då?
Okej, när vi ändå pratar om striderna kan jag börja med inventarie-problemet. För det första: Vore det inte kul med vapen som såg annorlunda ut, och vars skillnad inte bara bestod i effekt och en annorlunda romersk siffra bredvid vapennamnet? Har inte Diablo och typ femhundra onlinerollspel lärt folk värdet av samlingshysteri? Vi vill ha tusentals olika föremål och vapen, som ser olika ut och ger oss en illusion av att vara unika. Om vi inte kan få det, så vill vi åtminstone ha ett system där vi inte måste avbryta berättelsen fem gånger i halvtimmen för att uppdatera våra vapen och rustningar till den senaste versionen, med den senaste Mark VII-modulen och en av sju miljoner olika ammunitioner. Vi vill också ha ett inventory-interface som gör det smidigt att rensa upp bland de tolv miljarder obsolete:a vapen, moduler och ammunitioner som du inte använder längre.

Nu överdriver du igen. Har jag inte sagt åt dig en biljon gånger att inte överdriva?
Nåväl, förhoppningsvis kan PC-versionen shape:a upp lite i interfacet. Låt oss istället gå vidare till valfriheten i spelet.

Skojar du? Man har ju jättestor valfrihet i spelet?
Ja, men problemet är att ens val sällan betyder någonting, förutom när de berör NPCs. Ta bara Paragon/Renegade-systemet. Hela God/Ond-grejen funkade bra i KotOR, just för att dina val hade konsekvenser. Beroende på hur god eller ond du blev, fick du tillgång till olika force powers, olika uppdrag och folk såg på dig annorlunda. I Mass Effect tycks Bioware ha glömt allt detta. Inte någon gång i spelet upplevde jag att min renegade och paragon-nivå faktiskt påverkade mitt framtida äventyrande. Rätta mig gärna om jag missat något här. Och på tal om att glömma saker...

*host* BG2-fanboy! *host*
...ens medföljande NPC-kompanjoner är riktigt välgjorda på alla sätt, men det känns som att det inte utnyttjas tillräckligt. Under hela min play-trough öppnade berättelsen för massor av intressanta sidequests med ens sidokaraktärer, men de få som fanns var inte alls så storskaliga och coola som det lades upp för. Och en av de bästa detaljerna i Biowares tidigare spel (Framförallt BG2) var ju att dina NPCs inte bara agerade och pratade med dig själv, utan även med varandra. Det vore kul med dialog mellan NPCs som faktiskt betydde något och inte bara var tidsfördriv i hissar. Varför får vi inte se några riktigt hetsiga diskussioner mellan Wrex och Garrus till exempel? Så, det är upplagt för en smash där, men Bioware missar bollen lite.

Är du inte lite väl nitpicky nu?
Kanske, och kanske hade jag inte gjort sådan big deal av det om det hade varit någon annan studio. Men jag har kommit att förvänta mig det bästa av Bioware, och när de gör detaljer sämre än i sina tidigare spel hävdar jag min rätt att klaga, oavsett hur bra spel det är egentligen. Förresten har jag inte sagt något alls om karbonkopiorna till planet exploration-uppdrag, så don't get me started on that one.

Hey, de var väl bättre än ingenting alls?
Jo men ändå, generiska grejer blir extra gråa i ett spel som är så storymässigt avancerat på alla andra nivåer. Och sen är spelet aningen kort, och de flesta uppdrag som finns känns lite för "vi försöker få dig att tro att du har gjort ett val här, men det har du egentligen inte, för du var tvungen att göra så", och för att inte tala om de små "tryck på knappar i rätt ordning jäkligt snabbt, du får bara ett försök"-hackingmomenten, eller att Quasar bara är en tråkigare och sämre version av Pazaak, och...

TACK! ...det räcker. Men du vet, Magnus Eriksson på Level säger att "Bioware har överträffat sig själva"?
Minsann? Ja, det är ju fel - men Magnus säger ju också att han känner så precis när han sitter framför spelets sluttexter och i ärlighetens namn var jag också ganska euforisk då. Men när jag började tänka efter fanns det ju en massa hål i guldklimpen. Mass Effect är den perfekta evolutionen av Biowares spelmekanik, men jag hoppas innerligt (och tror) att #Dragon Age även bjuder på en evolution inom karaktärsutveckling, storydynamik och gammal hederlig samlarglädje.

Hmmpf. Låt höra herrns "slutgiltiga" utslag då.
88% - Ett fantastiskt bra spel - men ett bara "godkänt" Bioware-spel.

#blogg