Inlägg av Joakim Kilman
Inlägg som Joakim Kilman har skrivit i forumet
Nu har jag typ sprungit in i en vägg av svårighet och jobbiga fiender, jag ger upp för jobbigt och tråkigt att börja om. Rougelite eller va det heter är inget för mig. Första och sista spelet i denna "genre" jag kör. Ska bli kul på fredag att spela Resident Evil istället. Jag brukar ju numera ställa in på lättaste svårighetsgraden på spel för att bara köra igenom storyn och gå vidare till nästa spel.
Synd att EB Games inte är kvar annars kunde man bytt in spelet mot Ratchet and Clank som kommer snart. 750spänn i sjön.
Vill du testa ett mer välbalanserat exempel på genren så rekommenderar jag Hades. Kostar mycket mindre också.
Personligen ser jag noll problem med att folk spelar singleplayerspel exakt som dom själva vill. Om de vill trixa med sparfiler? Kör hårt. Ha kul som du vill.
Nu får fan Sony steppa upp sitt game. Skrattretande få titlar som fått en boost på PS5.
Väntar fortfarande extremt otåligt på att Bloodborne ska få en boost så att jag kan orka spela igenom det nån satans gång. Gav upp till slut för jag fick huvudvärk av den vingliga bilduppdateringen i spelet. I vissa spel kan jag ha överseende, men i ett spel som kräver finess och precision blir det jobbigt i längden.
Stora problemet som jag ser det idag är att man inte längre gör spel som passar de flesta som vill spela spel. Man gör ett spel och försöker få alla att spela spelet oavsett vad man tycker är roligt eller inte.
Man så få spel i antal att man missar stora delar av sin möjliga publik, varje gång det kommer ett nytt spel är det nästan till 100% en FPS skjutare på ett eller annat sätt. De kommer förtäckta som RPG, 3D person shooter eller likande men ändå dock samma recept som vilket FPS spel som helst som kommit de senaste 10 åren.
Nästan alla typer av spel är borta, vart är de nya beat em up spelen, plattformare, shoot em up, rpg's, visst det kommer ibland något enstaka väldigt bra spel i ovanliga genres så som senaste Mega Man.
Spel idag har blivit så fruktansvärt enkelspåriga, och alla kopierar andras små konceptjusteringar så fort något sålt, alla spela idag skall ha battle royale lägen fast ingen vill spela dem. Alla FPS shooters skall vara COD, där det enbart spelar roll vem som skjuter snabbast och först.
Saknar spel som Battlefield 1942 och Battlefield 2 när det kommer till FPS genern, vill ha många flera klassiska plattformare med ny grafik som senaste Mega Man. Spyro remaken är riktigt bra, men den studio blir nu en understudio till vem som råkar göra årets COD.
Spel som World of Warfcraft blir byggda så att alla skall kunna spela spelt utan några större problem eller alternativt så måste man vara totalt hardcore för att kunna spela. Vad hände med MMO som de var förr som EQ när man i lugn och ro kunde ta sig framåt, där resan var viktigare än slutet? Den sociala aspekten var det som var de viktiga? Idag är det enda som kommer på MMO så förenklat så det handlar bara om att få bästa utrustningen för att kunna fortsätta till nästa raid. Tillverkare av spelet försöker låsa in dig och få dig att spela så länge det bara går istället för att göra något som gör att jag vill komma tillbaka naturligt. Detta gör man med att göra artificiella dagliga questar, du får bara göra en dungon en gång per dag, du måste vänta på din weekly lockout.
Alla vill inte ha det senaste FPS spelen, visst dom har blivit snyggare och bättre på många delar. Men gameplay i dem blir bara sämre och sämre i min mening. Blir bara färre och färre singel spelar spel hela tiden, och det blir bara mera och mera politik som smyger sig in i de få spelen som kommer. Man skall ha allt köns korrigerat och du måste alltid uppskatta andra sexuella preferenser och alla former av genus och raspolitik.
Vart är dagens Duke Nukem 3D där man tar livet med en klackspark och istället satsar på att göra nöje, visst det är lite sexistiskt men det måste det ju även få vara. Det fyller ett syfte och får spelare att dra på smilbanden, vem hade inte ett leende på ansiktet när man gick fram i en strippscen i Duke 3D och fick höra "Shake it baby, shake it".
Sedan vart är alla spel som var rent story drivna? I dag är nästan alla FPS, RPG's till ex öppna världar där du som spelare skall förväntas lägga timmar på att hitta storyn? Jag saknar linjära spel med story där man bara kunde sätta sig ner och njuta av en relativt bra story, sällan världsklass på den men den var där. Istället lägger man inte massor av under uppdrag som inte har något med storyn att göra bara för att man skall göra spelet längre.
Vart har vi alla spel som Wing Commander och Tie Figther? Spelindustrin har blivit väldigt smal, och ärligt talat betydligt mindre lockande att ge sig in i som konsument för min del.
Men för att göra det även värre blir mera och flera spel som GAS "Games as a service" där du förväntas att köpa ett spel 10ggr om för att få hela spelet. Samt att de mera och mera fylls med meningslösa uppdrag som inte för spelet framåt på annat sätt än att hålla dig kvar i tjänsten och betala ås mycket som möjligt. All denna micro DLC istället för att släppa rikta expansioner.
För mig börjar det kännas som att spel en gång i tiden var något som jag verkligen gillade, och något jag kunde köpa och spela rakt av. Kunde lägga ned en timme och sedan kände man sig relativt nöjd. Men det känns även som att dagens marknad är ämnad för någon helt annan och många kunders intressen tars inte på allvar eller anses inte längre vara lönsamt. Men är det något som har lite hopp i framtiden är det ju indiemarknaden så det faktiskt gör spel i flera geners än AAA marknaden. Även om det så klart där sakans väldigt mycket budget, men man får hoppas att de stora drakarna som inte längre ser spel utan bara pengar försvinner som Activision Blizzard, EA, Ubisoft med mera försvinner så kanske vi har turen att se nya stora studios som kan göra AAA spel kommer fram.
Att storspelen överlag är mer strömlinjeformade och likriktade idag beror på alla möjliga anledningar. Dels har spel blivit en enorm bransch, och med större omsättning blir det så klart mer och mer fokus på pengar. Inte så konstigt, då storspel kostar en satans massa mer, och tar längre tid att göra, idag än på 90-talet. Nya sätt att tjäna pengar (läs: flå spelare på våra surt förvärvade slantar) genom mikrotransaktioner av olika slag innebär också förändringar i hur många spel designas. Plus då att trender ändras i takt med spelares preferenser och tekniska landvinningar.
Men bortom AAA-spelen vill jag påstå att spelmediet är extremt brett idag. Genrerna och speltyperna du nämner finns ju, bara man söker sig bortom de stora jättarnas hypemaskiner.
Börjar man alltid om vid skeppet eller finns det några sorts kontrollpunkter längs vägen?
Man börjar alltid vid skeppet, men allt eftersom låser du upp möjligheten att springa vidare till nya områden utan att behöva göra om allting.
Jason i C64-versionen av Friday the 13th. Kolla bara vad den jäveln gjorde med ens kompisar:
https://openretro.org/image/f2bbe2f2ee642206be2757d765ff67a42...
Nu spelar jag inte spelet själv men vi som konsumenter väljer att köpa deras produkt så som de vill se den spelas. Ser inte riktigt problemet?
Lite magstarkt att kalla dom pantade när de levererat ett spel som ligger på 86 hos Metacritic för tillfället.
Jag tycker inte att utvecklarna är pantande. Men även hyllade spel kan ha sämre, eller till och med rent korkade inslag, däremot. Det påverkar alltså inte spelmekaniken eller så överhuvudtaget med en spara och avsluta/quick resume-funktion. Det bara möjliggör för spelare att kunna stänga av konsolen när de vill. Finns definitivt fog för att kalla det dumt att inte kunna spara och stänga av i ett modernt spel. Särskilt som de flesta liknande spel av värde har exakt den funktionen.
Jag tror dock de kommer lägga till en sådan funktion vad det lider.
Och det låter som folk gör det ofta om man ska tro Internet haha.
Definitivt. Det hör ju till genren. Men en omgång kan bli rejält lång, när man börjar ta sig nånstans.
Hur funkar det? Dvs hur ofta sparar spelet i nuläget?
Bästa tillfället att stänga av är precis när man dött. Då förlorar man inget.
Spelet blir ju inte svårare för att man inte kan ta en paus utan att lämna datorn påslagen i viloläge. Men okej, jag fortsätter njuta av att ha konsolen i viloläge när jag hellre hade stängt av den helt.
Som redan nämnts så dräller det av jrpg-titlar till Vita och 3DS att gräva i, för den som vill. Väldigt mycket är överflödig dynga, ärligt talat, men det finns gott om juveler också.
På underskattade PS Vita kan man bland annat spela Lunar, Breath of Fire 3, Persona 3 (PSP-versionen), Persona 4 Golden, Trails in the Sky och Trails of Cold Steel (Trails-spelen finns även på pc numera) och en massa andra. Men man får väl snabba sig innan Sony bestämmer sig för att stänga butiken. De ångrade sig ju den här gången, men förr eller senare så stänger den.
10h timmar in. Tror jag avbryter nu. Inte för mig.
+ låter bra
- ingen progression
- alldeles för långa runs
- för mycket risk, för lite reward
- slumpen av fiende blir "helt galen" i vissa rum
Just för långa runs är definitivt ett av spelets problem. Man borde kunna spara i säkra rum som är tömda på fiender, som i Hades.
Problemet med gamla spel är ofta, för mig, kontrollerns.
Super Mario Bros 1 har knöliga kontroller.
Gamla strategispel ofta likaså.
Heroes 1-3 där man måste ha en hjälte som leker UPS och springer till olika dwellingsflr att köpa trupper tex.
Kontrollerna hamnar I vägen för att njuta av spelet.
Grafiken är mindre viktig, men visst. En del gamla spel i 3D miljöer ser ut som dynga och vara distraherande.. Där har 2d åldrats bättre ofta.
Ja. Kontroller, gränssnitt och framför allt bristen på quality of life-förbättringar som gör spelen mindre omständliga, kan vara jobbiga trösklar att övervinna i en del äldre spel.
Och ibland är det bäst att leva i nuet!
Men retrospelen existerar ju här och nu de också!
Jag har alltid haft svårt för att spela med okänt folk på nätet just på grund av detta. Har exakt noll tålamod med otrevliga personer eller folk som gallskriker eller låter för att jävlas.
Jag har spelat klart final fantasy 9 (1998), Star wars uncharted (2007) och nu inne på bio schock (2007) .
Samtliga under detta år. Dom kostar väl 25kr styck och är bra spel.
Lägga 400-500kr för ett spel känns sådär.
Jobbar och har pengar men det finns sjuuuuuukt många bra spel som massan missar hela tiden och det ökar
Ja, det är ytterligare ett argument för att spela äldre spel. Det är ofta svinbilligt. Kan så klart bli raka motsatsen om man letar ovanliga fysiska exemplar av gamla spel, men det är ett ämne som nog kräver en helt egen krönika.
Grymt fin läsning Jocke! Personligen är jag sinnessjukt kåt på ny grafik. Önskar att jag inte var det men tyvärr är det så. Vill ha den senaste nya grafiken i spel. Har problem att lira spel från PlayStation 3/Xbox 360 eran till och med. Undantaget är GTA 4 från 2008 som jag rankar som världens bästa spel genom tiderna. Gammal grafik på konsolerna men körkänslan och fysiken gör det än idag askul att lira. Har dock spelet till Steam även dit jag slipper lira i 720p o kan köra i 1080p. Även några plattformsspel som Ratchet & Clank och Sly Cooper kan liras fortfarande på den gamla generationen.
Skulle verkligen inte kunna lira spel från 90-talet då tekniken känns och ser antik ut. Jag lirar ju inga 2D spel längre sedan 3D världarna slog igenom i spelbranschen. Sedan har de gamla 3D spelen tyvärr åldrats otroligt kasst.
Tycker iaf det är kanonbra av MicroSoft att satsa på att bevara äldre spel i form av bakåtkompatibilitet på nya konsoler. Önskade att SONY gjorde detta så att jag har möjlighet att lira GTA 4, Ratchet & Clank och Sly Cooper till nya PlayStation konsoler istället för att behöva damma av mitt PlayStation 3. Streamingtjänster av alla slag går helt bort för egen del..
Vi är alla olika, ju. Och det är faktiskt inget fel med att vara intresserad av nyaste tekniken (och grafiken). Det jag syftar på i texten är mer branschen och mediet som helhet, snarare än att varenda enskild spelare måste vara het på antika spel
Jag tror det största problemet är att det släpps så mycket. Det är nog mycket lättare att välja ett nytt spel än ett gammalt om man inte är uppvuxen med de äldre spelen. Men sammtidigt så ser jag en del äldre här som inte förstår varför man skulle vilja spela ett gammalt spel när det finns så många nya. (Man spelar det man tycker verkar bra helt enkelt)
Att spel försvinner är också ett stort problem som du nämner. Det är verkligen tråkigt att det skrevs (troligtvis fortfarande skrivs) avtal på ett sådant sätt att det i framtiden inte skulle gå att sälja pga att rättigheterna till vissa delar i spelet har gått ut, även om du är huvudägaren till spelet.
Det är också riktigt tråkigt när spel aldrig har sålts digitalt och dessutom har flugit under radarn så de är intill omöjliga att få tag på.
Chasm: The Rift [Youtube] är ett äldre spel som inte går att få tag på digitalt (lagligt).
Gällande kompatibiliteten för spel som inte har fått sig en uppdaterad nyutgåva...
Hoppas det någon gång kan komma en spelorienterad vm mjukvara eller om Microsoft kan fixa något officiellt stöd i Windows (vm?).
För hur man än vrider och vänder på det om man vill få 60fps eller mer beroende på titel så måste man ha flera datorer.
Jag skulle kunna köra XP virtuellt med gpu passthrough med ett äldre grafikkort i nuvarande datorn då det finns pci-e kort med xp stöd. Har dock bara stött på ett enda spel som verkligen kräver xp för att fungera och det körs ändå bara i 30 fps. Så passthrough är overkill för xp för min del. Men för att köra passthrough för Win98 så krävs även ett äldre moderkort med pci, inte bara äldre gpu.
TLDR;
Oldschool gaming är jobbigt....
Japp. Jag håller faktiskt på med en hel serie texter på annat håll, om spel som inte går att få tag på längre. Jag ser det som att jag drar mitt strå till stacken och testar och skriver om de här spelen som dels är luriga att få tag på lagligt, och dels ofta svåra att få att funka ordentligt.
Ljudteknik perfekterades för väldigt länge sedan. Rörlig bild har fortsatt utvecklas längre framåt i tiden, men uppnådde ett oerhört fullgott stadium för mycket länge sen det också. Spel i 3D är nånting helt annat som i väldigt modern tid har gått igenom embryoniska stadium. Så vad gäller det så är det inte så konstigt om folk anser att nåt är mossigt. Jag tycker själv att 8-bit och SNES känns mindre förlegade än N64 och PS1 generellt, eftersom de liksom hade landat helt och hållet i 2D medan N64 och PS1 kämpade med tidiga monstrositeter till 3D.
Ja, det går inte att komma ifrån att många tycker att tidiga 3D-spel är svåra att återvända till idag. Liksom till tidiga rollspel från början av 80-talet, och så vidare. Jag tycker också att 3D-spel från PS1- och N64-eran ofta är svårspelade idag (med vissa lysande undantag). Men jag vill gärna att så mycket ska vara tillgängligt ändå, av spelhistoriska skäl.
Väldigt bra krönika och visst känner jag igen mig i mycket!
Jättebra skrivit. Finns otroligt mängder av spel som jag gärna vill spela igen, men som helt enkelt inte går att få igång på modern hårdvara.
Det andra problemet är att vissa spel faktiskt ser skit ut på modern hårdvara på grund av hur upskalning nuförtiden hanteras, samt att grafiken har designats för just CRT skärmar med interlacing osv.
Mycket mysig lördagsmorgonläsning som kittlar nostalginerven 😊
Tack så mycket!