Efter massor av förseningar, uteblivna demo, läckta beta-versioner och en uppsjö av förhandstittar världen över, är det äntligen dags för Unreal Tournament 2003 (UT 2003) att göra entré på spelmarknaden. Är spelet verkligen så bra som alla hoppats på eller har väntan varit förgäves?

Det går förmodligen inte att skriva en recension av UT 2003 utan att jämföra det med sin smått klassiska föregångare Unreal Tournament som kom ut för ett par år sedan. Det är naturligtvis inte så konstigt eftersom de flesta av er kommer också att bedöma spelet utgående från gamla UT. Det är därför som jag valt att utforma den här recensionen som en mindre jämförelse mellan de två spelen. Alla ni som älskar det gamla spelet behöver dock inte oroa er alltför mycket. En hel del har förändrats, men det mesta är faktiskt fortfarande likadant.

Ny grafikmotor

Den förbättrade grafiken är utan tvekan den största ändringen i spelet jämfört med Unreal Tournament. Spelet bygger visserligen på en vidareutveckling av den gamla 3D-motorn men skillnaderna är enorma. Omgivningen känns oerhört detaljerad och framför allt väldigt levande med en uppsjö av olika specialeffekter. Vissa av banorna är enormt stora och innehåller imponerande och storslagna miljöer. Kort sammanfattat så är UT 2003 det absolut snyggaste spelet för PCn just nu. Den grafiska skönhetsorgien har naturligtvis sitt pris och det krävs en riktig monsterdator för att kunna spela UT 2003 i all sin glans.

I motsats till grafiken lämnar spelets audio blandade intryck. Ljudeffekterna har blivit implementerade på ett föredömligt sätt och det mesta låter precis så tufft och stämningsfullt som man kan förvänta sig från den här sortens spel. När det gäller musik däremot så är utbudet tyvärr betydligt mer begränsat och innehåller i princip ett enda musikspår som dyker upp när man befinner sig i spelets menyer. Det är väldigt tråkigt att man har valt att utelämna denna del särskilt eftersom musiken i det gamla UT var av ypperlig kvalité.

Bombing Run...

Utvecklarna tog utan tvekan den lätta vägen ut när det gäller att introducera nya spelsätt. Det finns egentligen bara en enda nyhet och det är Bombing Run som kan beskrivas som en bisarr och extremt våldsam variant av amerikansk fotboll. I en central del av banan finns en boll och de tävlandes uppgift är att få in bollen i motståndarnas mål. I samma ögonblick som man tar bollen så har man inte längre tillgång till sina vapen utan kan endast transportera eller passa vidare bollen. Det hela verkar kanske inte så kul på pappret men sanningen är att Bomber Run är enormt roligt att spela. För full njutning krävs det dock att hela laget är enormt bra på samarbeta så att man kan koordinera sitt försvar och anfallsspel.

Den andra nyheten när det gäller de existerande spelsätten i UT 2003, är den nya versionen av Domination. Det man har ändrat på där är antalet kontrollpunkter som reducerats från tre till två. Jag skulle inte vilja gå så långt som att kalla det ett helt nytt spelsätt men sanningen är att de taktiska förutsättningarna har ändrats en hel del i och med denna justering. Eftersom de båda lagen startar vid sin egen kontrollpunkt påminner den här spelformen nu lite mer om gamla hederliga Capture The Flag.

...men inte Assault

Förutom Bomber Run och Domination så finns naturligtvis även standardlägen som Deathmatch, Team Deathmatch och Capture The Flag. Varför man har bestämt sig för att ta bort Assault är helt obegripligt för mig, då jag personligen tyckte att denna spelform var enormt kul i Unreal Tournament.

Överlag så känns det faktiskt som om utvecklarna inte ville slösa mer tid på att introducera fler nya och lite mer nytänkande spelsätt. Man har förmodligen insett att den enorma mod-communityn som omringat det gamla UT kommer att fortsätta att producera nya modifikationer som kommer att hålla liv i UT 2003 en lång tid framöver. Med andra ord så känns det som om UT 2003 i sin nuvarande form bara är en föraning på vad vi kan förvänta oss längre fram.

Adrenalin och double jump

I UT 2003 introduceras en ny power-up, adrenalin, som kan utnyttjas för att få tillgång till olika special-moves (Speed, Berserk, Regen och Invisibility) som slås på med olika tangentkombinationer. Man kan öka sin adrenalin-nivå genom att lyckas bra i spelet (dvs döda motståndare) eller helt enkelt genom att plocka upp de otaliga adrenalin-tabletter som finns utspridda runt banorna. Adrenalinet är en fräsch och kul detalj som ger lite nya förutsättningar för spelandet. Ett möjligt problem är dock att man inte balanserat adrenalin-användandet optimalt eftersom det redan nu pågår diskussioner om att det finns risk att man missbrukar denna power-up.

Kontrollerna i spelet är i princip likadana som i föregångaren. Den enda märkbara skillnaden är introduktionen av double jump. Med denna teknik går det att hoppa extra högt genom att trycka på hopp-knappen en ytterligare gång när man befinner sig i luften. Det här är dock en marginell förändring som med lite träning är relativt enkel att lära sig och bemästra.

Snabbare gameplay

Personligen kan jag inte undvika att notera att UT 2003 har tagit ett steg mot snabbare gameplay. I speluttryck så kan vi översätta det som att spelet ligger lite närmare Quake3-känslan än det gamla UT. UT2k3 känns alltså märkbart snabbare och hetsigare än föregångaren men det är naturligtvis omöjligt att bedöma det som en fördel eller nackdel.

Spelets singleplayer-del är egentligen knappt värd att kommentera och dess enda syfte är att bekanta nya spelare med de olika spelsätten som finns i spelet. Det hela går ut på att skapa ett lag och tillsammans ta sig igenom några ladder-matcher i de fyra spelformerna. Botarnas AI fungerar bra vilket i princip är ett krav om man ska själv kunna spela de lite mer avancerade spelsätten som exempelvis Bombing Run.

Precis som i föregångaren så hittar vi även i UT 2003 möjligheten att använda sig av mutators för att ge extra krydda åt de befintliga spelformerna. Det tråkiga där är att det faktiskt inte finns speciellt mycket att välja mellan. Det som är ännu tråkigare är att man faktiskt inte brytt sig om att komma på något riktigt nytt när det gäller mutators. Precis som i fallet med de olika spelsätten så hittar vi alltså även här ett exempel på utvecklarnas ovilja att skapa nytt.

Storslagna utomhusbanor

Banorna i UT 2003 lämnar ett mestadels imponerande intryck. Som jag antydde tidigare så är de av gedigen kvalité när det gäller den grafiska biten och det är svårt att inte imponeras av hur snyggt spelet till slut blivit. Det jag ställer mig lite tveksam till är designen av ett fåtal av inomhusbanorna som känns en aning tråkigt uppbyggda. Utomhusbanorna däremot verkar ha fått störst uppmärksamhet av utvecklarna. Faktum är att de flesta av banorna som används i CTF, Bombing Run och Domination är otroligt fantasifulla och riktigt välgenomförda.

Vapenarsenalen har naturligtvis också uppdaterats även om man varit relativt konservativ när det gäller helt nya vapen. Den enda riktiga nyheten är det kraftfulla Ion Painter som med lite slughet och god timing, kan orsaka en hel del massförstörelse. Vidare så har man valt att bort Ripper och Sniper Rifle. Det sistnämnda vapnet har istället blivit ersatt med Lightning Gun som erbjuder i princip samma funktionalitet.

Slutomdöme

Hur bra är spelet då? Det spelar förmodligen ingen roll vad vi skriver här. De flesta Unreal-fans kommer att införskaffa det ändå vilket innebär att UT 2003 kommer att sälja riktigt bra, helt enligt förväntningarna. Det i sin tur, innebär att vi kommer att få se en massa modifikationer till spelet som kommer att förlänga dess livstid och framför allt erbjuda enorma möjligheter för vidare uppgradering. Om man därtill lägger det faktum att det för närvarande inte finns några andra nyare spel som kan konkurrera med UT 2003 i samma genre, så inser man att det kanske inte alls är dum idé att införskaffa det här spelet.

UT 2003 karaktäriseras dock av den uppenbara bristen på större nyheter jämfört med sin föregångare. Man har inte ansträngt sig för att ta med något nyskapande utan istället valt att kopiera det gamla innehållet i Unreal Tournament och presentera det för oss i en ny och otroligt läcker förpackning. Den uppenbara frågan är om det är positivt eller negativt. Det är naturligtvis inte lätt att ändra i något som redan sedan tidigare är riktigt bra – "If it ain’t broke, why fix it?".

Testdator:

Athlon 1700+
512MB DDR RAM
GeForce 3

Skicka en rättelse