Jag kan tänka mig hur snacket gick en dag i utvecklingsstudion hos Namco, någon gång under utvecklingen av något av Ridge Racer-spelen.

- Du, inte är det väl så realistiskt att man kan ta en kurva med bredställssladd i 300km/h, säger en av utvecklarna.
- Strunt samma om det är realistiskt eller inte, det är skoj och då ska vi ha det så, kontrar producenten.

Och så blev det. Spelet Ridge Racer såg dagens ljus för första gången i december 1994 när det släpptes till PlayStation och möttes av många vackra ord från den något mindre utsträckta spelpress som då fanns. Ungefär ett år senare släpptes uppföljaren Ridge Racer Revolution som även det blev ett spel att räkna med och nu tio år senare, på den fabriksfärska konsolen Xbox 360, kommer Ridge Racer 6. Och det är fortfarande lika orealistiskt.

Minns du drifting?

Spelet är centrerat kring drifting, en teknik av vissa kallad bredställ på svenska. Förenklat innebär det hög hastighet in i kurvan och kraftig överstyrning, vilket med rätt teknik kan leda till en hållbar sladd genom en 180 graders kurva. Jag minns att jag spelade Ridge Racer när det släpptes, men själva namnet drifting introducerades jag till så sent som i Need for Speed: Underground. Och tanken är ungefär densamma, ta kurvorna i hög hastighet och ju finare sladd du håller desto bättre. Men där upphör också likheterna.

Ridge Racer 6 saknar karriärläge. Istället finns något som kallas World Xplorer, vilket närmast kan beskrivas som en spelplan. Du börjar längst ner i vänstra hörnet genom ett inledande race och därefter kan du fortsätta på en av förgreningarna. Ju högre upp i figuren du kommer desto svårare blir utmaningarna och ju längre höger ut du tar dig desto högre klasser tävlar du i, vilket betyder att bilarna blir snabbare. Ibland möts de olika vägarna igen, så du kan löpande justera svårighetsgraden, vilken förstås ändå gradvis ökar något oberoende av hur du väljer. Bli inte vilseledd av den första bilden du får av spelplanen, då det är vad som kallas ”basic route”. När du klarat den får du tillgång till ännu fler race och totalt rör det sig om hela 250 stycken.

Välutformat gränssnitt

Många race blir det och gränssnittet är anpassat därefter. Från spelplanen väljer du en bana att börja med och därefter en sekvens av banor att köra därefter. Således slipper du hoppa tillbaka till spelplansvyn mellan varje race, utan kan ösa på för fulla muggar tills du klarat hela sekvensen. Du kan förstås avbryta mitt i en sekvens för att spara de race du klarat av, eller välja en sekvens med bara en bana om du så vill.

Spelkänslan är sig lik från föregående spel i serien och har du lirat Ridge Racer tidigare är det sjätte spelet mer eller mindre ett garanterat lystmäte. Tempot är högt, kampen i kurvorna är intensiv och musiken är precis sådär härligt arkadmässig som man kan önska. Du börjar sist i startfältet om 14 fordon och målet är att ta dig förbi alla framför dig. Ju högre i spelets klasser du kommer desto snabbare blir kärrorna och desto större krav ställs på dig att hantera kurvorna rätt. På raksträckorna har du nitro-laddningar till din hjälp, men så fort vägen böjer av är det teknik och finess som räknas. Har du fortfarande inte tagit av stödhjulen på cykeln är det kanske bäst att öva lite mer först.

Ut på Live med dig ditt åbäke!

Självsäker som en nyexaminerad ninja på besök hos en lågstadieklass gav jag mig ut på Xbox Live för att pröva mina vingar, i jakt på variation. Smidigt matchande från Live-tjänsten gav snabba matcher mot lagom svåra motståndare och på det hela taget blir det ett välgjort komplement till singleplayerupplevelsen. Vill du hellre hålla dig offline kan du förstås göra det, då spelet stöder flera spelare med hjälp av delad skärm. Man säger att delad glädje är dubbel glädje, något som ofta stämmer på multiplayerspel och inte minst i Ridge Racer 6.

Jag vill inte hymla med att det här är ett riktigt roligt spel, ett spel som jag rekommenderar varmt till alla med en Xbox 360 i vardagsrummet. Det är ingen simulation vi talar om (för det har vi i stället Project Gotham Racing 3), utan härlig arkadmässig njutning med många race som du inte precis klarar av på en eftermiddag. Grafiken är fin, spelet har ett härligt flyt och musiken är både avslappnande och inspirerande att lyssna på. Det enda som hindrar Ridge Racer 6 från att få full pott är att det känns något platt. Lite fler spelsätt eller åtminstone någon typ av annan variation hade varit att föredra. Men å andra sidan, varför göra det svårt för sig? Spelet är faktiskt fantastiskt roligt som det är.