FIFA Street 2 må räknas som ett fotbollsspel men det går knappast att jämföras med EA Sports andra FIFA-serie. Visserligen finns, precis som hos storebror, en mängd av fotbollsvärldens största stjärnor avbildade. Dessa har emellertid tvingats att uppsöka världsstäders hårt asfalterade vägar och med det tycks även fokus gått ifrån målgörandet till trixande. Det viktigaste i FIFA Street 2 är nämligen inte att göra mål utan att göra det på ett så förnedrande sätt som möjligt. Ni som lirat NBA Street-serien känner till konceptet väl och bör därför också veta att det kan fungera riktigt bra. Tyvärr tycks det fungera bättre med basket än fotboll då det mindre antalet spelare på banan (fyra stycken inklusive en målvakt) och fokuseringen på snygga dribblingar berövar sporten från allt det djup som vi lärt oss älska.

Som alla sportspel är FIFA Street som roligast när det spelas med en god vän och då kan den höga förnedringsfaktorn som allehanda tunnlar bjuder på vara en klar tillgång. Tyvärr försvinner dock förnedringsfaktorn relativt fort då även de mest avancerade dribblingarna är på tok för lätta att utföra, samtidigt något som enbart gör spelupplevelsen väldigt repetitiv. Väljer du istället att spela själv finns det numera obligatoriska karriärläget att sätta tänderna i och även här bör alla som lirat NBA Street känna igen sig. Det första du får göra är att skapa en karaktär, ge honom fysiska attribut och kläder som passar bra. Sedan är det bara att slänga sig ut på en turné av matcher och turneringar där det slutgiltiga målet är att bli gatans fotbollskung. På vägen mot toppen får du erfarenhetspoäng vilka du sedan kan distribuera på en handfull egenskaper som förbättrar din spelares färdigheter. Inte särskilt nyskapande alltså, men det är precis så stabilt som vi vant oss vid från EA Sports och de lär knappast skrämma bort några trogna kunder med karriärläget.

Brist på kontroll

Om det är något EA Sports Big är bra på så är det presentationen av sina titlar och FIFA Street 2 är inget undantag. Grafiken är i sig visserligen inget som du lär tappa hakan över men den passar in bra i spelets tema och tillsammans med dess ljud och musik kommer du snabbt in i rätt stämning. Även animationerna är riktigt bra, något som är nog så viktigt med tanke på den mänga animationer du tvingas se under en match. Det estetiska i alla ära, om ett spel inte ska samla damm i min spelhylla måste det vara roligt att spela och då är kontrollen den kanske viktigaste komponenten av dem alla. Mitt första intryck var knappast gott och efter en mängd timmars spelande går det tyvärr bara att konstatera fakta ? den är inte bra.

Jag gillar inte att använda ordet känsla för att beskriva något, det är på tok för diffust, men just i det här fallet är det svårt att peka på något riktigt specifikt som gör att kontrollen känns fel. Idén att använda den högra analoga spaken till att utföra trick och att bryta är i grunden bra. Vill du finta till höger trycker du bara spaken till höger och är du försvarande spelare som vill bryta när en motståndare går åt samma håll trycker du bara i den riktningen. Allt ser tveklöst väldigt bra ut och det tar inte många minuter att lära sig det, men det saknar något som är otroligt viktigt, nämligen känslan av att det är du som har full kontroll över spelaren och inte bara ger den kommandon som den sedan utför till punkt och pricka. Förtydligare med ett exempel: Trycker du bak den högra analogspaken en gång kommer din spelare att snurra runt på en femöring, samtidigt gör han en perfekt tvåfotsdribbling och slår bollen mellan benen på motståndaren. Du behöver alltså ingen färdighet själv för att utföra dessa imponerande manövrar. Skillnaden kan tyckas vara hårfin och det är den, men ack så viktig för att ge spelet tillräckligt djup.

Slutsats

Att FIFA Street 2 är ett EA Sports Big spel råder det ingen som helst tvekan om. Det är precis så välbyggt som vi vant oss vid. Deras vägval känns som vanligt lite trist och fegt, men det svårt att klandra dem för det. Deras försäljningssiffror imponerar och varför skulle de vilja ändra på ett vinnande koncept? Spelet är alltså välgjort men ändå saknas något och det är djup. På grund av sitt väldigt enkelspåriga gameplay är FIFA Street 2 som bäst under dina allra första matcher då alla finter imponerar, men efter det finns det tyvärr inte så mycket att lyfta på hatten för. Spelet krymper snarare än växer ju mer du spelar det något som gör att det omöjligt att ge det ett betyg på den högre delen av skalan.