"För Payday 2 är sannerligen snittbetyget tämligen ointressant"

Han både gav upp och blev arg på samma gång; insåg att han aldrig skulle kunna få den slags recensenter han ville ha, men, med hans egna ord, skrek sig också hes för att få till en förändring. Nå, oavsett vad man tycker om saken, nu har han äntligen nått dit han ville. För Payday 2 är sannerligen snittbetyget tämligen ointressant; spelet har ändå mellan sådär 60 000 och 10 000 spelare online oavsett när man spelar det. Och de har gett Starbreeze en vinst innan skatt på ungefär 140 miljoner det senaste året. Folk som ska köpa det kollar inte ett år gamla betyg på spelsajter utan vad användarna på Steam säger.

Payday 2 är dessutom av slaget "spel som service", det vill säga att originalspelet som släpptes förra hösten inte längre existerar. Dagens Payday 2 är mycket större och mer förfinat. Två gånger i månaden uppdateras det, de flesta gånger är nyheterna gratis, ibland kostar större tillägg en slant.

Spel som släpps för att sedan utvecklas i symbios med spelarna är dessutom bland de svåraste spel som finns att recensera för oss i media. Som recensent måste man sätta ett betyg på produkten efter hur den ser ut när släpps, utvecklarens framtida ambitioner är ju svårbedömda och många gånger kan inte skribenten ens leva vidare med spelet; det kommer ju ständigt nya som måste testas.

"Spel som service" är ett växande koncept.

Vid spelsläppet dominerar medias betyg, vi har ju ofta fått spelet några dagar tidigare än vanliga konsumenter och vitsen med recensioner är ju att de kommer så nära spelets premiär som möjligt. Det är ett av recensionens fundament, oavsett om vi pratar om spel, litteratur, musik, film eller tv. Den är färskvara.

Problemet just med spel är att de ofta är betydligt mer komplexa och tidkrävande att ta sig an än film eller litteratur; de tar längre tid att spela, kan spelas på olika sätt och olika svårighetsgrader. Bara ett normalt sportspel innehåller ju minst tre eller fyra olika speldelar som bör testas. En bok på 300 sidor är en bok på 300 sidor, inget annat. Ja, ni fattar vad jag menar.

Som av en händelse skrev Kotaku om hur konstigt det här med betyg och Metacritic kan bli strax innan intervjun med Bo Andersson. Det visar sig nämligen att det i ett gammalt avtal mellan #Activision och #Bungie finns bonusar kopplade till just medelbetyg i media. Bungie skulle få 2,5 miljoner dollar extra om Destiny fick minst 90 av 100 i snitt. I avtalet anges sajten Gamerankings som den detta ska mätas mot, en konkurrent till Metacritic. Men i dagsläget ligger Destiny på i sammanhanget bleka 77. Och således långt från de där sköna extra miljonerna .