Diskutera – Hur förbättrar vi chattklimatet?

Vi försöker att alltid att förklara varför någon blir avstängd, men det är inte alltid man har samma syn på vad som har hänt. I vissa fall kan det röra sig om ett specifikt inlägg, i andra något man samlat ihop till.

@Makkapakka: Jag tycker att du blandat ihop åsiktsfrihet med denna debatt som snarare handlar om socialt interagerande. Ditt andra stycke med Stephen Frys uttalande är jag helt med på, men det handlar om åsiktsfrihet, de tankar och idéer man innehar. Fry är emot att de som känner sig kränkta av andras åsikter skall få diktera vilka åsikter som är ok så att de inte behöver bli kränkta. Där har du, Fry och jag samma åsikt.

Men att skrika glåpord verbalt eller skriftligt lyder inte under åsiktsfrihet. Det gör inte heller att aggressivt propagera sina faktiska åsikter, även om man tillåter andra att ha sina åsikter. Då handlar det om beteende gentemot andra människor.

Jag tycker det är intressant att du inte tycker det är ok att skrika i ansiktet på din chef, men det är helt ok mot en anonym person. Jag undrar hur du resonerar här? Varför då, vad är skillnaden? Har du funderat på varför det inte är ok att göra mot din chef, och därefter dragit en parallel till andra människor?

Varför skriker folk på sina vänner men inte på sin chef? Jo, det är olika relationer man har med olika personer. Alla behandlar olika, så är det bara. Varför behandlar folk sina föräldrar bättre än sina vänner? Varför behandlar folk sin sambo bättre än alla andra runtomkring?
Varför köper vi dyra presenter till familjen men inte till folk som är hemlösa? Det är samma resonemang där som du drar parallelt med en anonym spelare på internet jämtemot ens chef på en arbetsplats. Det går inte att jämföra, det är olika miljöer, olika roller och olika syften.
Folk som skriker på internet är oftast av 2 anledningar: Det går dåligt för dem i spelet och behöver ventilera. Frustration är en jobbig känsla, och att skrika kan lätta på det. Vissa tar ut det på andra folk, vissa gör inte det.
Andra anledningen är för att de är troll, de gillar att förstöra för andra. För dem så är det underhållande och se folk som blir "triggered", som reagerar tillbaka etc.

Sen så finns det folk som har skrikit på sin chef. Finns folk som har skrikit på sina närmaste familjemedlemmar / vänner. Finns folk som mobbar andra i skolan och på jobbet. Likaså finns det folk som gör det på internet. Skillnaden där att det är lättare att ventilera på nätet som anonym.
Sen om du har någonsin spelat sport i skolan/efter skolan med skolkamrater så vet du att man har skrikit på varandra för att man har spelat själviskt, inte passat bollen osv. Likaså så tar man samma attityd in på spelen när folk inte samspelar. Likaså, alla som spelar sport skriker inte, alla som spelar på internet skriker inte.

Fast nu pratar du om en gradvis skala av bra. Diskussionen, och mina tidigare svar, handlar om bra och dåligt bemötande. Jag tar för givet att du behandlar okända med respekt och vänlighet tills de bevisat sig ovärdiga? Naturligtvis behandlar du de du känner bättre, ju närmare dig de är. Sen att köpa saker är en helt annan sak. Saker kostar och är en investering, ord och respekt är gratis. Dessutom är detta inget krav för att interagera socialt, till skillnad från beteende.
Naturligtvis är det olika omständigheter, och det är just det som är min poäng. Varför behandla andra människor du begår en handling med sämre än din chef? En chef är en fråga om beroende/hierarki utöver respekt. Det förstnämnda ren respekt och välmening. Vad säger det om en person som väljer att behandla folk sämre bara för att kravet på bra behandling sjunker?

Anl. 1: Därav min tidigare parallel till ex. en arbetsplats. Arbetet kan vara väl så ansträngande, men det är ett tecken på en respektlös och ansvarslös person som ögonblickligen tar ut sin frustration på andra. Detta är a och o i självkontroll. Anledningen till att familj och vänner brukar "användas" för ventilation är för att de faktiskt känner dig och vet vem du faktiskt är, så de kan ta en tillfällig verbal örfil. Till skillnad från att aggressivt börja ventilera inför en person du precis träffat. Med andra ord över internet. Jag förstår verkligen inte vad ni ser för skillnad på att spela ett bordspel med okända och spela ett MP-spel med okända. Varför är det ok att bete sig dåligt i sistnämnda, men inte förstnämnda? Du/ni får hemskt gärna utveckla varför ni anser det eftersom jag tycker det är en nyckel i frågan hur/varför man bör moderera dåligt beteende.
Anl. 2: Om en spelare i fotboll börjar larva sig tas hen av planen, i.e. fysisk ban. Detsamma bör gälla över internet, men sker naturligtvis på annat sätt eftersom virtuell interaktion sker under andra ramar än fysisk.

Är det mer rätt bara för att det är lättare? Frågan är inte varför det händer, utan hur det ska ska förhindras.

Visst har det hänt i skolan och på arbetet. Och vad brukar hända när någon får ett utlopp? Andra ingriper och lugnar ner situationen, inte talar om för mottagaren att "suck it up". Det är genom dessa sociala interaktioner man lär sig genom sin uppväxt vad som är rätt och fel beteende där summan (förhoppningsvis) blir en vuxen person som kan kontrollera sina ögonblickliga känslor i sociala sammanhang.

Jag har inte sagt att det är okej, utan min poäng är att du inte kan jämföra chef med en anonym person. Det är annan miljö, annan situation. Skriker du på din chef så påverkar det ditt jobb. Skriker du på en anonym så påverkar det inte dig mer än att du kan bli anmäld till utvecklarna av spelet. Och det är just det många av oss har sagt, det finns verktyg i dagsläget för att "bekämpa" toxic-spelare i spel. Mute och Report. Report kan man se som en domare på fotbollsplan eller lärare, som i sin tur tar bort spelaren från spelplanen för dålig uppförande (blir bannad från spelet, antingen temporärt eller permanent). Det går inte att vara proaktiv och förutse vilka som kommer få utbrott och vilka som inte kommer få det. Samtidigt så är det olika regler som ska appliceras om man spelar på Pro-nivå och de som spelar för nöje hemma.

Varför är det naturligt att man behandlar nära och kära med mer respekt än okänd person? Samma retrospekt kan köras där som när du frågar skrikande på chef jämfört med anonym person.
När jag pratar om spela sport i skolan så menar jag under fritiden/raster/efter skoltid, där du inte har lärare inblandad. Då finns det ingen som tar ut någon på planen och utvisar.
När du är ute på krogen, och någon kommer oprovocerat och skriker på dig, brukar du prata med personen och lugna ner denne eller ignonerar du? Jag personligen brukar ignonera för jag vill inte råka säga fel saker och eskalera det, samt att om jag ignonerar så slutar personerna gapa på mig. Likaså i spel, börjar folk skrika så blir det mute på dem. Ibland brukar jag argumentera tillbaka så att de kan fortsätta ventilera, jag finner oftast att det är kul att "trigga" folk så lätt när de redan är frustrerade. Jag har ingenting emot om folk skriker på mig, jag tar inte åt mig alls.

Folk har skrikit fula ord sen urminnes tider, innan internet ens fanns. Folk har bråkat sen hur lång tid som helst tillbaka. Finns det något man kan göra åt? Ingen aning. Jag kommer inte på något bra sätt som skulle kunna göra alla nöjda. Själv skriker jag ut i tomma intet hemma ifall jag behöver ventilera, aldrig på någon person. Att skrika, svära osv hjälper att få ner sin frustration snabbt. Likaså om man säger att om du är arg så ta ut en talrik från skåpet och kasta ner den på golvet så den går sönder. Sen får man ju städa efter sig och så inser man att det var dumt gjort, men det avlastar frustrationen.

@Shamanfox: Jag tror du har missuppfattat ursprungsdiskussionen. Du svarade på ett av mina svar som diskuterade moralen mellan att använda god och dålig ton gentemot sin chef (alt. en annan fysisk person) kontra gentemot en anonym person digitalt. Jag utgick ifrån den diskussionen när jag svarade dig. Men jag förstår nu att det inte är det vi diskuterar här. Naturligtvis är kontexten olika för varje situation, fysisk såsom digital, och det finns olika anledningar till varför det sker och hur de hanteras. Det håller jag med dig om, men det är inte det jag pratade om i inlägget du svarade på.

Tycker du jag har fel i att påstå att diskussionen hamnat fel får du hemskt gärna säga det och om du kan utveckla varför så ska jag försöka vända på det igen och se ett samband.

Ang. ditt sista stycke. Du påstår att du inte vet hur dåligt beteende ska hanteras, men du har redan antytt/gett svar på det. Chefen kan "straffa" dig, dina vänner kan hoppa in och säga till när någon beter sig, väktare kan hjälpa till på krogen, du kan ignorera, dåligt tal över internet kan mutas. Allihop är reaktioner på negativa sociala interaktioner och behandlas utifrån kontext. Så du har redan besvarat din egen fråga.

Denna tråd handlar dock specifikt om hur just interaktionen dåligt tal över internet bäst bearbetas. För att återigen knyta an, mitt inlägg du ursprungligen svarade på diskuterade moralen bakom just varför dålig ton över internet anses mer ok av vissa än i interaktioner där både parter är fysiskt närvarande. Du säger själv att få utlopp för sin frustration kan hjälpa, men i föregående mening gör det tydligt att du aldrig gör det inför en annan person. Därmed antar jag att du anser det omoraliskt att göra utlopp för sin egen frustration inför andra, oavsett i person eller över digitala medier? Det är en ståndpunkt i diskussionen jag hade tidigare, och delas av mig

@Makkapakka: Jag håller helt med dig i varför det sker och förstår ditt resonemang om att det är svårt att stoppa. Det jag försökte framföra, och kanske misstolkade din åsikt om, är den moraliska skillnaden. Vi verkar "bara" skilja oss i att jag försökte argumentera för att motverka problemet genom att förhindra att det sker, medan du snarare anser att ignorera dem som beter sig illa är en mer effektiv lösning?

Jag försökte också göra en diskussion av yttrandefrihet vs åsiktsfrihet. Jag tror inte Stephen Fry i sitt förespråkande för åsiktsfrihet skulle stå upp för att alla ska kunna skrika ex. "kuk" i tid och otid. Inte för att det är olagligt, utan för att det inte är socialt acceptabelt. Vett och etikett helt enkelt. Men det är kanske också något vi bara har olika åsikt om. Personligen tycker jag dock att skrika tidigare nämnda ord i frustration inte är en åsikt, men det är kanske en diskussion som går off-topic.

Edit: Ser att jag fick det att låta som att du skulle anse det acceptabelt att skrika "kuk" i sociala sammanhang. Det var inte min mening utan jag syftade på att du kanske anser att skrika "kuk" går under åsiktsfrihet, i motsatts till mig.

Det jag menade "Jag vet inte." var med hur vi ska kunna bearbeta det bättre än med de verktyg vi redan har. Vissa säger föräldrars ansvar; jag håller inte med. Jag tror det är mer individuell personlighet än något annat, man är bara som man är. Vissa har lättare att bli frustrerad (jag blir till den grad att jag skriker svordomar ut i luften, men inte så att någon annan hör, förutom kanske på Discord men aldrig PÅ/ÅT någon på personlig nivå), vissa tar det till personlig nivå, vissa tar till våld/DDoS/attack, vissa tar det till extrem nivå (t.ex. på riktiga livet mord, hot osv).

Anledningen varför jag vart intresserad av din kommentar var att du undrade varför vi agerar olika mot en chef och mot en anonym person. Bara den frasen, för där förstår jag att man kan se det på olika sätt. Jag tror inte många ser kopplingen mellan avatar och att det är en människa bakom avataren lika lätt som när du spelar sporta ute i verkligheten. Jag har inget emot folk som sitter och slänger ut all sorts goja som de gör. För mig är det fine. Går det på för personlig nivå så är det mute och report, så tänker jag inte mer på det. Annars tycker jag om att hälla på mer olja för att se hur starka reaktioner man kan få.
Lite som en annan skrev innan, om någon skriver en kommentar på din Steam-profil med massa skällsord i samband med att du skulle ha fuskat även om du inte har gjort det, så tar jag det som en komplimang över att jag har presterat bra, och ser det mer som en trophy.

@Makkapakka: Det jag ifrågasätter är huruvida ett glåpord är en åsikt. En åsikt är en persons sätt att se på något, en personlig värdering. Ett glåpord ger sällan uttryck för en åsikt. Men hur som, du kan få den poängen eftersom det är irrelevant för ämnet i sig.

Nej du kanske inte går sönder eller tar illa vid dig. Men skulle du njuta av en fotbollsmatch där alla spelare gapar nedlåtande ord mot dig? Det ingjuter en dålig känsla som sänker värdet av att spela. Tänk om alla andra istället kommer med konstruktiva och positiva kommenterar? Om skillnaden där emellan är att säga till och stänga av de som inte beter sig (givet att fler finns att tillgå), är det då inte värt det så att den totala njutningen ökar? Vad händer om majoriteten av alla spelare finner attityden såpass tråkig att de hittar ett annat spel istället? Då är det plötsligt i spelskaparens intresse att råda bot på problemet.

Det handlar inte om att vara kränkt, det handlar om positiv attityd. God sämja. Du säger själv att det är en del av uppfostran hur man får/bör bete sig socialt, varför då acceptera de som inte lärt sig detta?

I Sverige är det tillåtet att ha egen åsikt. Förutsatt att det är en åsikt som alla andra har.

@Makkapakka: Men vem sätter gränsen för vad som klassas som lättkränkt och vad som är beteende som bör regleras? Du säger själv att det finns instanser som reglerar sådant, och gör jag fel i att anta att du tycker sådan reglering är bra? Ändå var ditt bästa tips i ditt ursprungsinlägg att folk ska ignorera dåligt beteende online. Men varför är reglering ok irl men inte online? Jag håller med dig att det finns ett tydligt "mata inte trollen" problem, men är verkligen att ignorera det bästa alternativet? Varför regleras sociala interaktioner irl om ignorans hade varit det bästa alternativet? Om du anser att internetspel inte är mödan värd att reglera, är inte desamma dömda till att ske under tråkig attityd då? Kan inte ignorans vara likställt med acceptans?

Det är ju upp till utvecklarna att reglera. Problemet som uppstår i dessa diskussioner är alla nyanser, vi som inte tar åt oss tycker att det inte är så farligt. Vi antingen skrattar åt det, eller trycker på Mute om det skulle störa oss etc. Sen finns de som tycker att man behöver göra något mer åt det, kanske skicka en Report på det. Vissa tycker man bör vara hårdare. Vissa tar åt sig. Vissa börjar må dåligt etc.

Man kan alltid fråga "Vart går gränsen"; och svaret kommer skilja sig beroende på vem du frågar. Så länge det finns verktyg att filtrera bort obekvämligheter så tycker jag att det räcker (mute, report eller hitta nytt game). Men det är för att jag inte tar åt mig för att någon skriker skällsord, oavsett sort. Jag vet att motivationen bakom är oftast frustration eller troll.

Vad tycker du bästa lösningen är, som skulle göra alla parter glada? Kan vara så att jag har missat ditt svar, men känns som att du frågar mer än själv uttrycker vad du tycker.

@Shamanfox: Nej du har helt rätt, jag vet inte och därav mina frågor. Iofs tror jag nog att jag står för det mesta jag skrivit hittills, men ibland har jag kanske blandat in lite djävulens advokat för att utforska era åsikter mer.

Personligen ser jag ner på de som inte har mer självkontroll än att faktiskt skriva glåpord i spelets chat, likväl om de inte kan kontrollera sina känslor irl, och bryr mig inte om de straffas. Däremot spelar jag sällan MP-spel och både dålig attityd och ovilja att prestera hos andra (som då genererar dålig attityd) förklarar en del av varför. Så jag har kanske fallerat från bägge håll. Som i verkligheten tycker jag det är beklagligt att folk inte kan bete sig. Jag kanske har svårt att hantera bristen på möjligheten att interagera irl. Däremot är hela det här fenomenet mycket intressant om jag distanserar mig och sätter en lupp emellan, speciellt det rent psykologiska

Det är just detta som gör att många av oss människor blir mer crazy online än vad vi sedan är offline.

Se även denna video från Derren Brown som demonstrerar detta i ett experiment där det är själva publiken som är "försökskaninerna" och inte personerna som de får "fjärrstyra":

Anonymitet där människor tror att de kan komma undan med saker leder till att de beter sig helt annorlunda i situationer jämfört med situationer där inte tror att de kan komma undan med saker.

Exempelvis finns det studier där personer har blivit tillsagda att de blir "observerade" av någon annan vilket har gjort att de beter sig helt annorlunda i sin uppgift än om de aldrig blev tillsagda detta innan.

Annan studie på moral visar att människor har lättare att donera pengar om man placerar ett "all seeing eye" ovanför doneringsplatsen för då blir det återigen som om "någon annan observerar dem".

Att ta bort anonymiteten är nyckeln till att få ett "trevligare chattklimat" för då kommer fler människor inse att de inte kommer undan med att göra eller säga vad som helst.

Men så länge människor upplever en viss anonymitet så kommer många av dem att gå Skankhunt42 all over the place online... Jag har själv gjort flera gånger i spel och blivit bannad från chatten pga. det, men skulle aldrig få för mig att göra det offline där omedelbara fysiska konsekvenser skulle följa.

Personligen tror jag inte på att människor är lättkränkta för att de har för lite hud på näsan, jag tror många är lättkränkta för att deras liv är så sjukt tråkiga att den enda spänningen i deras vardag är att bli upprörd över bagateller. Jämför med långtråkiga äktenskap där den enda spänningen i förhållandet är allt bråk som exempelvis över vem som skulle köpa mjölk på vägen hem från jobbet.

OMFG

Krossa anonymiteten så krossas det "otrevliga chattklimatet".

Precis som flera andra har jag inga problem med vad som sägs. Jag vet var mute/unsubscribe-knapparna sitter om jag känner mig utsatt. Jag skriker inte själv i nån större utsträckning (spelar typ aldrig online) och jag har inga behov av att vara dryg och otrevlig på forum eller twitter. Men jag har inga problem med att folk gapar och skriker. Det är trots allt inte svårt att få tyst på dom i de allra flesta fall.

För mig är problemet snarare att så många tycks ägna hela sina liv åt att hitta saker att bli upprörda över. Det känns som ett betydligt större hot mot allas välmående att man måste trippa runt på äggskal eftersom det alltid är nån jävel som blir upprörd. Det blir än tydligare när stolpskott som Zoe Quinn gör en hel karriär av att vara ett "offer" samtidigt som hon själv beter sig som ett manipulativt och elakt praktarsel när hon tror att ingen ser.

Mina tips är enkla: sluta LETA efter skit att bli arg på. Sluta låtsas att allt är blodigt allvar. Att pipa om att "waaah, jag blev NÄTHATAD OCH DÖDSHOTAD på Twitter! Nån sa att jag var bäng och att dom hoppas att jag cyklar i diket" handlar nästan alltid om krokodiltårar och att jaga sympatier för du själv ska kunna framstå som en bättre människa. Bara sluta med det tramset och använd dom verktyg som finns om det nu är nån du blir störd av.