Vi har sett det ett par gånger nu, en tropisk ö med en desillusionerad hjälte vid namn Jack Carver slängs in i ett explosivt äventyr på grund av en vacker kvinna. Det första äventyret till PC tog spelvärlden med storm och den fristående uppföljaren till Xbox visade att serien även fungerade med handkontroll. Det var därför ingen större överraskning att serien upplevde liknande succé när den tog steget över till Xbox i Far Cry Instincts.

Kampanjen i Far Cry Instincts Evolution utspelar sig en tid efter Instincts och tar sin början i en bar där Jack försöker dränka sina sorger med allehanda drycker. Det tar emellertid inte lång tid innan den vackra Kade presenterar sig och anställer Jack som hjälpreda till en högst olaglig vapenaffär. Affären går föga förvånande snett och det lätta uppdrag som skulle ge vår hjälte lite enkla pengar drar istället in honom i ännu ett dödligt äventyr där han tvingas använda sina muterade superkrafter.

Inte mycket nytt

Storyn bjuder alltså inte på några större överraskningar och det är dessvärre något som genomsyrar spelet i stort. Ett av de starkaste korten i Instincts var att du under spelets gång fick lära dig att använda de speciella krafter som viljdjursmutationen gav dig. I Evolution är du redan fullt införstådd i hur dessa fungerar vilket får två effekter: du känner dig osårbar och upptäckarkänslan är obefintlig. Dessa två effekter i sig gör att spelet inte når upp till de båda föregångarna och kombinerat med den lite väl korta längden på kampanjen gör att spelupplevelsen i denna är högst medioker.

Nej spelets styrka ligger verkligen inte i enspelarkampanjen utan snarare i dess flerspelarläge där nya banor och ett nytt spelsätt (Seek and Secure) gör att det som redan var roligt i Instincts har blivit ännu roligare. Den medföljande editorn är också en riktigt kul och enkel leksak som gör det möjligt för alla att skapa intressanta banor. Tyvärr för oss européer och kanske framförallt oss nordbor går det emellertid bara att konstatera att Xbox Live-användandet inte har nått den nivå som de är på i Nordamerika vilket gör det svårt att utnyttja flerspelarläget fullt ut.

Sett och hört förut

Ända sedan de första filmerna med djungelmiljöer visades har grafiken varit Far Crys starkaste kort och Evolution gör inget för att bryta trenden. Miljöerna är fortfarande härligt levande och även om den inte förbättrats nämnvärt sedan Instincts är det ändå få spel som kan konkurrera. Detsamma gäller också ljuden i spelen som av högst naturliga anledningar har återanvänts friskt. Nu är detta knappast något direkt negativt och sammantaget har spelet samma höga produktionsvärde som föregångaren.

Sammanfattning

I takt med att spelserier mjölkas brukar de gå från den fylliga mjölken som är i den röda förpackningen till det utspädda vattnet som vi hittar i minimjölkens gula. Far Cry-serien har inte vattnas ur såpass mycket än, men Evolution som smakar lättmjölk rakt igenom är ett tecken på att det går utför. Förhoppningsvis inser Ubisoft själva detta och kanske kan de vända trenden men då måste de först förstå att snygga djungelmiljöer inte är lika upphetsande tredje gången vi ser dem på kort tid.