Hearts of Iron 2

Multiplayer

Hearts of Iron 2 är inte enbart bestyckat med ett singleplayerläge då det även finns stora möjligheter till att avnjuta det mot mänskliga motståndare istället för spelets AI. På grund av spelets natur kan det kännas lite otympligt med multiplayer till en början men när man väl spelat igenom sin första kampanj i co-op med en kompis så bör känslan av otymplighet vara som bortblåst. Du kan självklart även spela mot både kompisar och okända i något av spelets mindre scenarion, något som kan vara något lättare då de oftast bara innefattar två länder i konflikt. Det ska även påpekas att en multiplayeromgång då hela kampanjen från 1936 spelas, säkerligen kan ta flera dagar om inte veckor att spela klart, så se till att inte börja på något du inte kan avsluta.

Grafik och ljud

Grafiken i HoI2 är knappast något som Paradox kommer att vinna några priser för då den snarare tar ett par steg tillbaka istället för att försöka driva utvecklingen framåt. Det är dock ett mycket medvetet drag från svenskarna och nog ett väldigt intelligent sådant. Att lägga ner tid på avancerad grafik i ett spel av den här typen skulle helt enkelt kännas bortkastat då det nog skulle ha svårt att tillföra spelupplevelsen någonting. Så istället har då Paradox valt att satsa på en gammal men naggande god grafik i endast två dimensioner och gjort det bra. Användargränssnittet är rent, snyggt och framförallt lättanvänt, ikonerna förklarar sig själva, även om det finns vissa undantag som bekräftar regeln. De olika menyer man får fram genom diverse högerklick med musen visar även de på en lagom balans mellan estetik och användarvänlighet.

Vad gäller spelets ljudbild kan det enklast förklaras genom att tänka på vad som skrevs om grafiken i det föregående stycket. Även här bjuder nämligen Hearts of Iron 2 på något som inte kan klassas som varken dåligt eller bra. Ljudeffekterna sitter helt enkelt där de ska utan att man lägger ner alltför mycket tankekraft på dem. Paradox tycks däremot ha lagt en hel del kraft på musiken. I ett spel som HoI2 där musiken ofta är spelarens enda kompanjon, är risken överhängande att man tröttnar på den alltför fort, något som utvecklarna verkar ha tänkt på. Musiken består av en mängd olika välkomponerade orkesterstycken som på ett väldigt bra och naturligt sätt vävs ihop för att passa den stämning som råder i spelet.

Sammanfattning

Hearts of Iron 2 är ett väldigt bra spel, det bästa som Paradox gjort hittills och även det bästa som genren har att erbjuda. De har verkligen lyckats göra spelet smidigare och enklare att lära sig utan att förlora en gnutta av det djup som föregångaren hade. Det märks att förenklingarna verkligen har gjorts av en anledning och inte bara för sakens skull. Livslängden för spelet är enorm med tanke på den mängd olika kombinationer det finns tillgängligt med alla de olika scenarion samt kampanjer man kan spela med en mängd olika länder. Lägg därtill ett multiplayer med en klart lysande stjärna i möjligheten till co-op men glöm för guds skull inte bort det traditionella sättet att spela mot varandra. Det är två saker som glädjer mig med HoI2. Dels det faktum att den svenska spelindustrin har inlett år 2005 lika starkt som den avslutade 2004. Men vad som glädjer mig än mer är att jag, tack vare deras ansträngningar med att göra spelet mer nybörjarvänligt, äntligen kan rekommendera ett av Paradox strategispel till de personer som inte kanske inte är inbitna strategispelare, ännu.

Paradox har i Hearts of Iron 2 skapat ett spel som slår knock på konkurrenterna och nästan lite mer därtill.