Originalet, Panzer Elite släpptes 1999 och hade då löjligt höga systemkrav. Idag, tre år senare släpps spelet igen på marknaden men denna gång följer det med en andra CD innehållande modifikationer, verktyg och bakgrundsbilder.
Ett spel från 1999 har självklart inte samma kvalitet vad gäller grafik som ett spel som släpps idag, det gäller även Panzer Elite S.E. Jag fick nästan en chock när jag startade upp spelet. Jag kommer ihåg hur jag spelade originalet rätt så intensivt för några år sedan. Grafiken var verkligen inte som jag kommer ihåg den, hur som helst tänkte jag, grafik gör inte ett spel. Det är spelkänslan som räknas och det är där som Panzer Elite verkligen sticker ut.

Realism

Spelaren kan ta kommandot över en amerikansk eller tysk stridsvagnspluton under perioden 1942 till 1944. Det hela utspelar sig i Nordafrika, Sicilien, Italien och slutligen Normandie. Det finns omkring 40 scenarion att spela igenom och uppdragen är scriptade från start till slut vilket betyder att det inte finns någon dynamisk kampanj att spela igenom vilket är ett stort minus. Ett stort plus däremot är möjligheten att besättningen i de olika stridsvagnarna blir bättre och bättre efter varje strid, om de överlever d.v.s. Det finns även en möjlighet att välja olika typ av ammunition som t.ex. AP (Armor Piercing) mot bepansrade mål som stridsvagnar och HE (High Explosive) som är extremt effektivt mot "mjukare" mål som soldater.

Striderna kan vara alltifrån extremt korta eller extremt långa helt beroende på vilken taktik spelaren väljer. Den taktik som fick mig att överleva längst var att inte vara för ivrig med att avfyra det första skottet, utan att invänta fienden tills den kommit inom rätt avstånd och sen avfyra ett dödligt skott. Andra världskrigets stridsvagnar skiljer sig ganska markant från dagens. När inga datorer finns som sköter om avståndsberäkningar och stabiliseringen av kanonen under färd gör det näst intill omöjligt att träffa ett mål, så den bästa taktiken är att ta det väldigt lugnt i början och invänta fienden och låta den göra det fatala felet att hamna i mitt sikte först.

Grafik

Panzer Elite kom som sagt ut 1999 och då var systemkraven för spelet rätt så höga mest på grund av den fina grafiken. Idag känns grafiken väldigt pixlig och medelmåttig. Som tur är följer ett antal hemmagjorda uppgraderingar med som förbättrar utseendet på bland annat explosioner och rök. Landskapen är väldigt detaljerade med träd, buskar och byggnader. Även dessa är med dagens mått mätt inte något märkvärdigt.

Multiplayer

Självklart är det möjligt att spela över internet eller LAN. Upp till 8 spelare kan slåss mot varandra via TCP/IP. Tyvärr hade jag inte möjlighet att testa spelet i multiplayer då jag inte har något nätverk hemma och att hitta spelare över internet är näst intill omöjligt.

Slutord

Panzer Elite Special Edition är ett spel som är fult, gammalt och enormt svårt. Däremot finns spelkänslan där om man ger spelet lite tid. Trots sin ställbara svårighetsgrad är det enormt svårt att sätta sig in i spelet även på den lättaste svårighetsgraden. Det är ju trots allt det första intrycket som avgör om en spelare fortsätter att spela ett spel eller hoppar över till nästa. Det är här Panzer Elite misslyckas katastrofalt. Därför tror jag att detta spel kommer att vara just ett sånt spel som de flesta glömmer bort. Detta spel har sina trogna fans, det bevisar alla mods som finns på CD2 om. Men dessa fans är för det mesta inbitna stridsvagnsfanatiker som mig själv och därför tror jag att det finns väldigt lite för en "vanlig" spelare att få någonting ur spelet.