Guns... Lots of guns.
Tribes: Vengeance, liksom de tidigare spelen i serien, bjuder på något av en frisk fläkt i och med ett rätt så rikt vapenutbud som inte rakt av kopierar standarduppsättningen (även om man är rätt nära). Istället för den traditionella raketkastaren har man lagt in ett underligt vapen kallat Spinfusor vilket skjuter blå skivor som exploderar vid kontakt med någon hård yta. Skivorna rör sig relativt långsamt men efter ett tag lär man sig att träffa även luftburna fiender, vilket är ruskigt snyggt (och ger stilpoäng i multiplayer). På den mer traditionsenliga sidan finner vi en kulspruta och ett pumphagelgevär (som av någon outgrundlig anledning kallas "blaster"), det senare gör ruskigt lite skada men har oändlig ammunition, vilket gör det användbart som reservvapen. Vidare i sortimentet finner vi en granatkastare, en eldkastare, en raketkastare (som skjuter svärmar av småraketer - effektivt mot fordon men nästan inget annat) och en gammal CTF-favorit: en Grappling Hook som man kan använda för att lura på fienden hängandes från taket, eller från en husvägg - eller för att åka snålskjuts med någon annans fordon.
Utöver standardvapnen som är tillgängliga för alla, har varje rustingstyp ett specialvapen. Det finns tre typer av rustningar att välja mellan (man kan även byta under pågående spel): den lätta klassen (som kort och gott kallas "light") har lite pansar och kan inte bära på särskilt mycket ammunition, men rör sig tack vare detta väldigt snabbt. Mellan (eller "medium")-klassen är mer balanserad och kan röra sig hyfsat fort trots en väl tilltagen ammunitionsdepå. Den tyngsta ("heavy")-klassen, slutligen, har en enorm mängd pansar - nästan dubbelt så mycket som mellanklassen - och massvis med ammunition. Tungviktarklassen skulle dock antagligen förlora ett lopp mot en död snigel och är för stor för att framföra några fordon. Specialvapnen är för den lätta klassen ett prickskyttegevär, för mellanklassen en frisbeeliknande metallskiva och för den tyngsta klassen en artillerikanon som skjuter gröna, dödsbringande projektiler vilka gör oerhörd skada. Detta är också det specialvapen som kommer till störst användning - light-klassens prickskyttegevär är både för svagt och för långsamt (det är en märkbar fördröjning mellan att man avfyrar vapnet och skottet faktiskt kommer) för att vara till någon större nytta och i multiplayer används det förhållandevis sällan. Medium-klassens spikskiva (kallad "buckler") fungerar bara i närstrid och rör sig rätt så långsamt, vilket innebär att inte heller den särskilt ofta kommer till nytta i multiplayer.
Förutom vapnen kan varje spelare också utrusta sig med en av fyra olika "packs": Man har att välja mellan ökad energi (ger längre turer med jetpacken och mer skada för prickskyttegeväret), en personlig sköld som gör att man tar mindre skada, en regenerator som reparerar en själv och (vid behov) närliggande föremål/spelare, eller en "pack" som gör att man rör sig och (under korta perioder) skjuter snabbare. Att man kan välja såväl vapen som rustningstyp och "pack" gör att man i hög grad kan anpassa sin spelares förutsättningar efter sin önskade spelstil, vilket känns som ett enormt lyft jämfört med många andra spel. Svunnen är tiden då man efter respawn behövde leta upp vapen och rustning (á la Quake) eller spara ihop till dem genom upprepade segrar (á la Counter-Strike) - här får man rubbet, gratis, genom ett snabbt besök i sin hembas, förutsatt naturligtvis att ingen har förstört den.
Leksaker för män
Fordonen, då: Det finns fyra fordon för hugade spekulanter att lägga vantarna på, varav två är markbundna och två kan flyga. De markbundna är en liten buggy med en snabbskjutande kulspruta på taket och en omladdningsstation bak, vilken kan användas av spelare "i fält" för att fylla på sina ammunitions- och energiförråd. Buggyn rymmer två personer, en förare och en skytt. Vidare finns en stridsvagn som även den rymmer två - också här förare respektive skytt - med den skillnaden att det är föraren som sköter den "stora" kanonen. Skytten har i sin tur en kulspruta av samma typ som på buggyn att rå över. Stridsvagnen är för övrigt utrustad med jetmotorer längst bak på larvfötterna, vilket innebär att den kan hoppa korta sträckor. Mycket effektivt för att snabbt ta sig över kullar och hinder som stridsvagnen annars har stora problem med. Spelmotorn i Tribes: Vengeance (en kraftfullt modifierad Unreal-motor) klarar nämligen inte av så abstrakta koncept som deformerbar geometri, så även småsaker som skyltar och metallskrot - som i verkligheten lätt skulle forceras av en stridsvagn - utgör hinder av samma dignitet som ett cementblock modell större. Inte vidare bra.
Flygfordonen är det bättre ställt med men tyvärr är skillnaderna mot Tribes 2 inte enbart av positiv natur, åtminstone inte enligt undertecknad. Kanske beror det på klagomålen som framställdes över fordonens påstådda dominans i föregångaren, men flyget i Tribes: Vengeance känns lite som om det vore drabbat av statliga budgetnedskärningar och är inte alls lika kul att slänga runt i som tidigare. Till att börja med finns en liten så kallad Fighter Pod som endast knapphändigt skyddar spelaren från fiendeeld och vars små töntiga missiler är så väl för långsamma som för svaga för att vara effektiva mot markpersonal. Mot fordon är dock "podden" bra och den gör hackmat av fiendeflyg - bäst är den dock som snabbt transportmedel för resor som skulle ta betydligt längre tid med enbart den personliga jetpacken. Flygplan nummer två är en bombare som förutom pilot har plats för två skyttar med varsin synnerligen potent kanon. Skyttarna kan dessutom bära den tyngsta sortens rustning om så krävs, vilket gör det möjligt att med en fullastad bombare leverera en rejäl käftsmäll till även en mycket välförsvarad fiendebas. Bombaren fyller sådeles delvis rollen som transportflyget hade i Tribes 2. Själva bomberna avfyras av piloten och släpps inte rakt ned, utan skjuts ut från farkostens nos, vilket gör det möjligt att från säkert avstånd lobba dödsbringande projektiler rakt in i fiendens bas om man så vill.
På det hela taget har fordonen fortfarande en betydande roll jämfört med Tribes 2 men jag saknar en del, kanske främst det lilla svårstyrda jaktplanet. Jag störs också av att många banor inte alls verkar vara gjorda med fordon i åtanke (med några lysande undantag). Ett annat problem för mig som fordonsälskande Tribes-spelare är att man måste vänta en ohygglig tid på att ett nytt fordon skall bli tillgängligt efter att det gamla av motsvarande typ förstörts. Man är också i regel begränsad till ett bombplan/stridsvagn/buggy per sida, vilket är synd då det omöjliggör större, koordinerade angrepp. Undantaget är fighter pod-farkosterna som man ofta har flera av och som tycks ta något mindre tid på sig att återskapas än sina större, kraftfullare släktingar.
