För ett tag sedan sjösatte Xbox en PR-kampanj där de konstaterade att typ allt är en Xbox. Laptops, VR-headsets, streamingstickor och smarta tv-apparater är krysslådor allihop.
En Xbox kan vara väldigt många olika saker.
"This is an Xbox", konstaterar jag nöjt när PS5:an brummar igång. Här finns ju Sea of Thieves, Forza Horizon 5, Indiana Jones, Age of Empires 2, färska Oblivion-remastern och snart Gears of War: Reloaded. Glastaket Halo väntar visserligen på att krossas, men minst lika "xboxiga" Gears och Forza visar att det bara är en tidsfråga. Min PS5:a är min Xbox.
Egentligen borde det inte spela någon roll. Jag har PS5 i hyllan, liksom en Series X-konsol. Men samtidigt är jag ju jag, som tycker att borta kan vara okej men att hemma ändå är bäst. PS5 är konsolen som är hemma för mig, precis som PS4:an var det generationen innan, och Xbox 360 var det innan dess. Nintendo är Nintendo, och verkar i en parallell verklighet.
"Även om Xbox på sätt och vis kapitulerat tycker jag att de också har vunnit"
Jag har min korkek där jag trivs utmärkt och kan lukta på mina Playstation-troféer. När allt fler (snart alla?) Xbox-spel släpps på PS5 njuter jag. Jag känner mig som en vinnare, och även om Xbox på sätt och vis kapitulerat tycker jag att de också har vunnit. Det har varit många förlorade år, inte minst under One-generationen. När Microsoft började köpa på sig studior – Mojang, Obsidian, Bethesda, Activision Blizzard – kändes det som ett kliv bakåt. Dörrar stängdes och spikades igen. Snabbspola några år framåt och portarna har gått upp med ett brak. Xbox har äntligen börjat släppa många spel igen och alla är bjudna.
Det gäller i högsta grad även Nintendo, som i och med Ori-spelen släpptes in ännu tidigare i Xbox-värmen. Därpå har Nintendos gamla flamma Rare blivit ett fyrbåk bland klassiska N64-titlar på Switch Online. Goldeneye 007, Banjo-Kazooie, Perfect Dark, Blast Corps...
När vi framåt, säg, 2028 gör bokslut över den här generationen kommer så klart Playstation 5 lyftas fram som en vinnare, medan Series X|S är en tydlig förlorare. Men – och här har vi twisten – Xbox kommer trots allt att ses som en vinnare. Kniven mot strupen har tvingat dem att riva murar och bli partners till sina argaste konkurrenter. Vår bästa Xbox-tid är nu.
Gears of War-remastern släpps i augusti till pc och Xbox – och Playstation 5.
Lyckligast över detta torde vara Playstation. Jag vet inte om du har märkt det (jo, det har du), men i kölvattnet av alla live service-fiaskon och nedläggningar ser det magert ut för Playstation Studios. Ghost of Yōtei i höst förstås, men utöver detta ekar det tomt. Bakom stängda Playstation-dörrar kan vi, om vi lyssnar riktigt ordentligt, höra orden: "Prisa Xbox!" Xbox har börjat tjäna pengar på Playstation, medan Playstation i sin tur har vunnit andrum.
Som sagt: Forza, Gears, Indiana Jones, Sea of Thieves och så vidare.
Halo på PS5, när?
När Halo släpps – en tidsfråga, som sagt – finns inga spelbarriärer kvar. Xbox har dessutom börjat visa att det här med att hålla på PS5-releaserna kanske blir en ickefråga. Visst, PS5-folket fick vänta några månader på Indy, men Oblivion-remastern släpptes samtidigt på alla format, och det kommer Gears of War: Reloaded göra i augusti. Kanske gör även Elder Scrolls VI det en vacker dag.
Microsoft har sagt att Game Pass stannar på Xbox. Så... ni säger att det finns en chans? Min PS5:a är ju min Xbox, trots allt. Samtidigt förstår jag att just situation Game Pass är det sista och mest svårkrossade glastaket. Vill Sony ha det på Playstation, som direkt konkurrent till PS Plus? Mja. Skulle Xbox välja det snarare än att tjäna pengar på ren spelförsäljning på PS5 (eller Switch, för den delen)? Tvek. Spelar det någon jätteroll? Jag tycker inte det.
De viktigaste broarna har byggts för egen del. Hemma är bäst, och nu är min hemkonsol ännu mer familjär. Xbox har hittat hem på PS5. Det som var omöjligt igår är självklart idag.