En serie klassiska actionspel står i skottlinjen när Vicious Cycle går loss på spelhistorien. Huvudsakliga vapen - humor och satir. FZ spanar in en tidig version.

Vicious Cycle är i full färd med att färdigställa utvecklingen av det något invecklade skämtet om actionhjälten Matt Hazard. #Eat Lead är nämligen en parodi på de stora spelen i genren, och därmed ett dekokt av tre årtiondens skjutarspel på dator och konsol. Uppfriskande nog verkar idén fräsch i en tid där nya shooters har en tendens att bli kända för att vara allvarliga och navelskådande. Här handlar det om gibs, frags och bossfajter. Men vem är egentligen The Waffërthinn?

FZ har intervjuat Joe Fletcher, assisterande producent för Eat Lead, då utvecklargänget drog på Europaturné i slutet av januari. I en möteslokal på hotellet SAS Radisson i inre Köpenhamn sitter Joe redo vid sin relativt trofasta Xbox 360 för att visa vad hans teams kommande humorshooter egentligen går för, detta med en till 90 procent färdig version av spelet. Det är humor som ledsagar spelaren genom denna shooter som är fylld med tonvis av skämt om och referenser till genrens stora titlar. Master Chief, någon? Han kan laga mat.

Adventures of Matt in Hazard Land (t.v.) och Conflict of Deities (t.h.)

För att underbygga storheten hos vår digitale hjälte har Vicious Cycle skapat ett större cv som dokumenterar Matts framgång genom tre årtionden på spelscenen. Ett exempel är Adventures of Matt in Hazard Land från 1983 - som följaktligen spelades i arkadhallarna. Spelet är för övrigt en parodi på Doom. Eller vad sägs om Matt Hazard 3D från 1992? The Duke existerade aldrig - Matt var kungen! Självaste Doomguy och William "B.J." Blazkowicz får ducka och ta skydd.

Från spelbeskrivningen av Matt Hazard 32 (1992 - pc, 16- och 32-bit-konsoler):

Be prepared to move backwards, forwards, and sideways. The indestructible Matt Hazard is back in Matt Hazard 3D, with more guns, more babes, and more bad attitude, except now, he's entered the THIRD DIMENSION. No need for special glasses. It feels so real you'll be ducking for cover to avoid the blood bath!

Storyn skickar in Matt i ett spel som handlar om kampen mot hans egen spelutvecklare, Marathon Software, som tagits över av superskurken Wally som då bytte namn på företaget till Marathon Megasoft. Wally kan, via Matrix-inspirerad hackning, styra spelet omkring Hazard och banorna bygger på mycket varierande miljöer, fiender, vapen och inte minst bossfajter. Under resans gång kan du ändå se in till andra banor genom hål i bankonstruktionerna. Se fram emot att kämpa i miljöer designade i både western-, sci-fi- och horror-stil när du tar dig igenom spelet.

Bossfajter som på gamla dar

- lånar utan hämningar från andra genrer

Fletcher demonstrerar en bossfajt från den sjätte nivån, där slutbossen Altos Stratus ska elimineras. Som ett tecken på spelets unika smak för spelgenrer och deras olika grafiska och taktiska stilar är Altus Stratus således en typisk rollspelsboss, designad i bästa anime-stil med ett svärd längre och tyngre än sin egen kropp. Stratus kommunicerar uteslutande via old school-textdialoger, som spelaren klickar sig igenom. Därpå fortsätter den avslutande kampen mot Stratus genom två faser med regn av energikulor mot spelaren, som ska hoppa från skydd till skydd, medan Altos gradvis fylls med bly. Varje gång bossen beskjuts visas skadepoäng som siffror som svävar upp från stället skotten träffat. Stor humor.

Därefter tar Fletcher fram en bana som utrustar Hazard med en vattenpistol - ännu ett tecken på spelets nästan orimliga barnslighet. Men det fungerar till 100 procent, inte minst när Captain Carpenter, en mänsklig motsvarighet till Nintendo-ikonen Mario, dyker upp och ber om Hazards hjälp varefter han skapar en grön tunnel à la zone-portarna från Mario Bros. Spelet innehåller massor av referenser, interna utvecklarskämt, syrliga twister och ren galenskap.

Under den trots allt korta 15-minuterspresentationen möter Hazard också de fruktade Waffërthin-soldaterna. Wolfenstein, någon? Soldaterna är 2D-sprites i Matts 3D-värld och som sådana oerhört svåra att träffa när de går in i sitt eget speciella skyddsläge: att vända sidan mot en. (Waffërthin = papperstunn.)

Left 4 dead, Gears of War, Rainbow Six - referenserna är många.

Vicious Cycle har dessutom anlitat de två kultförklarade skådespelarna Will Arnett (30 Rock, Blades of Glory) och Neil Patrick Harris (Saturday Night Live, How I Met Your Mother) som stämmor för Matt Hazard och den onde Wally.

2009

- året du dör av skratt?

I nuläget, sett utifrån en ganska kort gameplay-presentation och det visuella material som finns, verkar Eat Lead som ett spel som på många sätt kan tillfredställa - eller åtminstone underhålla - även den kräsnaste gamer. Det ingår massor av spelhistoria, hämningslöst överdriven humor, och i slutändan kanske även spelets gameplay hittar på att bli relativt bra. Dessvärre såg tredjepersonsperspektivet lite osmidigt ut, men det kan även ha vart Fletcher som inte riktigt kunde sin kontroll. Stilen kan dock ensam rädda ett halvdåligt gameplay bättre än vad de flesta hype-kampanjer om ulltrarealism och spelarfrihet någonsin kunnat. Eat Lead: The Return of Matt Hazard släpps 13 mars till Playstation 3 och Xbox 360 - men konstigt nog inte till pc.

Härunder kan du kolla på två filmklipp. Första filmen visar upp spelet, medan film nummer två visar skådespelaren Will Arnett, som ger stämma åt Matt Hazard, berätta om sin medverkan.

[v=3623;nl]

[v=3629;nl]

Skicka en rättelse