Intelligens framför muskelstyrka. Slutledningsförmåga framför raketgevär. Och brittisk artighet istället för ett syrligt "fuck you". Gentlemannen Hershel Layton tillhör en utdöende art bland spelhjältar. Det är femte hösten i rad han tillsammans med sin lärling Luke gör spelvärlden lite mysigare, snällare och klurigare. Professor Layton behövs. Världen vore lite kallare utan honom.
#Professor Layton and the Miracle Mask markerar också seriens 3DS-debut. Det borde inte betyda så värst mycket men faktum är att djupet är både bildligt och känslomässigt. Först och främst är berättelsen om Monte d'Or, en mirakelstad som vuxit fram rekordsnabbt, överraskande rörande.
3D-djupet och den uppdaterade grafiken gör världen till en fröjd att utforska.
Allt bottnar i ett mysterium kring miraklernas mask och en maskerad man som sprider skräck genom att förvandla människor till sten och får tavlor att leva. Men bortanför denna väntar en saga som sträcker sig längre bak i historien. Svaren till ökenstadens kris kan kanske dölja sig i Laytons förflutna. I en sömnig by tjugo år tidigare får vi parallellt med nuet uppleva Laytons tonårstid tillsammans med sina vänner på den brittiska landsbygden.
3D som ger effekt
Greppet att blanda då och nu är knappast nytt i mysteriesammanhang, men så fungerar det också fantastiskt bra. Den dubbelbottnade historien tappar aldrig sitt friska tempo. När vi får lära känna unge Hershel och den tragedi som formade honom till den han är blir det också lätt att ryckas med i sagan. Igenkänningarna duggar tätt när vi träffar vänner från förr och märker av knutar som aldrig löstes upp. Det är den starkaste Layton-historia jag upplevt.
Att peka sig fram genom Monte d'Or är också lite mer omväxlande än tidigare. Vi pratar mindre och mindre sällan om 3D-effekten i 3DS men här finns det faktiskt anledning – om än bara estetisk – att dra upp reglaget. Miljöerna och karaktärerna får plötsligt en ny slags livlighet och det är lätt att förlora sig bland de cirkustälten och lyxhotellen. Det är en visuell uppdatering, helt klart, och genom att undersöka varje bakgrund noga med förstorningsglaset kan du då och då zooma in på dolda ytor och rum.
Och huvudvärken kommer som ett brev på posten.
Däremot gör den extra dimensionen knappast underverk för de 150 klurigheterna. Men det gör mig inte så mycket. Bildgåtorna, perspektivpusslen och de matematiska tankenötterna är tillräckligt knäckande och nydanande den här gången också. Roligast är det när de knyts samman med historien, som när skolpojks-Layton tvingas hitta svaret till ett knippe historiska pussel under en lektion. Då och då blandas också hjärnjympan tacksamt ut med mer actionstinna partier som vilda jakter på hästryggen genom staden.
Berättelsen fångar mig, mysterierna gäckar mig och den livliga världen förför mig. Miracle Mask är en praktfull fjäder i Laytons höga hatt och ett av 3DS-konsolens bästa spel. Ja, rentav ett litet mirakel.
