Trots att de inte har tillkännagett några finansiella modeller finns det spår av sånt i den betakod vi spenderar en hel eftermiddag med. #Counter-Strike: Global Offensives och #Team Fortress 2:s framgångsrika grepp med lootlådor som kräver att du köper en nyckel för att öppna tycks kopierat rakt av och varje legosoldat kan utrustas med olika arsenaler. Dessa finns i olika färgkodade nivåer på onlinerollspelsmanér där lila är de mest sällsynta och därmed mest åtråvärda. Jag ser också en utvecklare springa runt med en baguette som närstridsvapen, men det är oklart om han betalat för sig eller hackat systemet.
Legosoldaterna, eller mercs som de kallas, delas in i bekanta klasser såsom medic, heavy och scout men är också hyfsat unika. En sjukvårdare kommer aldrig att springa runt med en minigun, men en kan vara utrustad med hagelbrakare och hjärtstartare medan en annan har en lätt kulspruta och en mobil hälsostation. Andra klasser stöttar kamrater med ammunition eller är suveräna på att ta stryk. Blanda in sekundära förmågor såsom bombanfall och granatkastare och valet mellan de i dagsläget cirka 15 karaktärerna blir en delikat utmaning – särskilt om du vill balansera ett lag med fyra kamrater.
Kör du som sneaky bastard eller full frontal?
Därför kan du välja tre stycken mercs inför varje drabbning och byta fritt mellan dem varje gång du stupar. Banans första fas kanske passar en snabbfotad krypskytt medan du gör klokt i att använda en skadetålig bjässe när det sista steget ska genomföras. Eller så låter du din personliga smak styra allt. Jag har själv aldrig varit någon vidare krypskytt så jag alternerar mellan kaxig en sjukvårdare som kan spränga sig själv och en molotovhivande fransos.
Klassfest
Vi spenderar vår tid i Stopwatch-läget som Splash Damage säger är för dem som vill investera lite mer tid än vad en vanlig multiplayermatch tar. Det mer lättsmälta behovet ska istället Objective tillgodose. Och Stopwatch är egentligen samma sak men du tävlar hela tiden mot klockan. De första att anfalla gör varje moment på tid och kan motståndarna göra dem snabbare när det är deras tur har de vunnit. Efter två omgångar summeras sekunderna och en vinnare kan presenteras.
Spelet influeras av ett modernt London och banorna vi testar utspelar sig kring en kyrka i Bromleys närområde och den andra i en av Londons många tunnelbanestationer. I Chapel måste en tank eskorteras till en hiss, något försvararna ska försöka stoppa. Misslyckas de gäller det istället att förhindra att två emp-bomber monteras på en närliggande byggnad. Alternativa vägar kring flaskhalsar gör att den inledningsvis känns balanserad. Vi lyckas dock aldrig med det sista steget då målet ligger väldigt nära försvararnas spawnpunkt, vilket gör att förstärkningarna aldrig tycks sina.
Såklart att du kan slå ihjäl någon med en cricketklubba i ett brittiskt spel.
Undergrounds design, stora gula rör i skön kontrast mot stationens i övrigt svala betongutrymmen, har dubbel effekt. Ledningarna leder dels alltid mot något av delmålen och på flera ställen fungerar de även som alternativa rutter att överraska fienderna via. För att lyckas som anfallare gäller det att sätta igång en pumpstation och göra vägen fram till slutmålet fri från giftig gas. De två primära vägarna in är ganska lättförsvarade men genom att spränga upp två angränsande dörrar blir möjligheterna fler. Mot slutet finns det också möjlighet för den aggressiva sidan att fördröja motståndarnas förstärkningar genom att aktivera stationens spärrlinje. Alla dessa moment skapar matcher som flödar fram och tillbaka, spontana taktiker föds och tillfredställelsen är stor när man är i det vinnande laget.
Jag testade Dirty Bomb under optimala förhållanden för multiplayer: sittande i samma rum med både lagkamrater som motståndare, och med väl fungerande röstkommunikation. Med detta i bakhuvudet tycker jag mig ändå hitta det där tempot och intensiteten Enemy Territory trollband mig med, i början känns snabbheten nästan ovan i jämförelse med dagens utbud. Med en stundande öppen beta och en förhoppningsvis vettig betalmodell ser framtiden lovande ut för gamla fps-rävar.
