I motsats till vad man annars lätt kan tro behöver rollspel varken vara synonymt med alver, orcher eller magi - något som BioWare visar med ena handen stadigt vilande på laserpistolshölstret.

Jag står framför Rådets tre medlemmar. Alla är humanoider, men ingen av dem människa. Bakom mig står Systemalliansens - mänsklighetens - ambassadör och kaptenen för fregatten jag tjänstgör på. Platsen är den uråldriga och gigantiska rymdstationen som kort och gott kallas Citadellet och året är 2183. Som första representant för hela min art är jag kallad för att bli utnämnd till Spectre, en agent direkt underställd rådet med långtgående mandat att agera i Rådets namn och intresse. Beslutet var väntat, men av en incident framtvingat tidigare än planerat. Kameran zoomar ut, orkestermusik tonas upp och jag märker plötsligt hur jag ryser. På riktigt, och på grund av ett spel. Jag har aldrig varit med om det tidigare och jag inser att Mass Effect är ett rollspel långt utöver det vanliga.

Välskrivet manus

- Plockar russin ur Star Wars-kakan

"... och jag märker plötsligt hur jag ryser, på riktigt och på grund av ett spel"

Att det på förhand pratas vitt och brett om Mass Effect är ingen slump. Utvecklaren - kanadensiska BioWare - har med rollspel som Baldur's Gate, Neverwinter Nights och Knights of the Old Republic gång efter annan på ett övertygande sätt visat att man kan sin sak. Således har förväntningarna varit högt upptrissade redan från start - i sig en grogrund för gnagande oro och tvivel. Efter bara några minuter med spelet börjar dock vidden av BioWares ambitionsnivå att stå klar. Företagets manusförfattare har skapat en framtid i klar paritet med George Lucas välbekanta Star Wars-universum - politik, kultur, främmande raser, världar och teknologi utgör alla nyckelinslag i den historia spelet undan för undan rullar ut.

Som rollspelstraditionen påbjuder börjar Mass Effect med att du skapar en karaktär med utgångspunkt i några förutbestämda värden. Du spelar en människa med efternamnet Shepard. Han eller hon har befattning som officer i Systemalliansen - en militär paraplyorganisation som representerar hela mänsklighetens intressen i galaxen. Vägen till din karaktärs roll som besättningsmedlem på rymdskeppet Normandy är dock en öppen fråga. Genom att välja en militär bakgrund och en psykologisk profil låser spelet upp vissa färdighetsval som du får fördela poäng över. Beroende på de bakgrundsval du gjort kan karaktären specialisera sig på allt från olika typer av vapen till närstridsträning, dekryptering och övertalningsförmåga. Graden av färdighetsutveckling styr i sin tur handlingar i spelet. En duktig prickskytt blir stadigare på handen medan en tränad sjukvårdare läker egna och andras skador bättre.

(ovan) Spelets huvudperson Shepard på fregatten Normandy
(nedan från vänster) Besättningsmedlemmar och en turian

Att kalla Mass Effect för ett renodlat rollspel är dock missvisande. En mer rättvis benämning är "actionrollspel" - stora delar av handlingen sker i realtid från ett tredjepersonsperspektiv och med ett gränssnitt som i viss mån påminner om Gears of War, om än i förenklat utförande. De återkommande striderna är inget undantag - allt skjutande sker i realtid och med en föredömligt enkelt utformad spelkontroll. Ett enkelt knapptryck plockar upp ett vapen och ett till avfyrar det. Med hjälp av handkontrollens riktningsknappar ger du dina AI-styrda lagkamrater enklare order och med ytterligare ett par knappar kan du sikta, springa och huka dig. I närheten av väggar, stenar och andra hinder tar spelkaraktärerna därtill automatiskt skydd, vilket i sig är ett incitament till att utnyttja miljöerna - användbart inte minst i tätare eldstrider.

Något nytt Quake handlar det dock inte om - den bakomliggande rollspelsmekaniken gör att spelsättet ibland känns väl förlåtande. Därför belönas millimeterprecision lika lite som höftskott straffar sig. Tråkigt på ett sätt, naturligt på ett annat.

Föregående Nästa
Skicka en rättelse