Motstånd och slaglängd
Utöver vilken sorts brytare du ska satsa på är det också viktigt hur de beter sig och hur de känns. Här är några saker att tänka på.
Aktiveringskraft Tangentens motstånd. Mäts ofta i gram och sträcker sig vanligtvis mellan 30-80 gram. Vad man föredrar är smaksak, så testa olika modeller om du kan. En riktlinje kan vara den populära linjära brytaren Cherry MX Red, som ger 45 g motstånd. Högt motstånd kan ge vissa en trötthetskänsla vid längre spelsessioner. Hos taktila brytare ökar motståndet vid "bumpen", hur mycket varierar mellan modeller.
Slaglängd Tangentens totala färdsträcka. Brytare med full slaglängd brukar ha en maximal färdsträcka på 4 millimeter, ibland något kortare. Kortare varianter är ovanliga för mekaniska brytare, men vanliga med tekniker som membran och saxbrytare.
Aktiveringspunkt Hur långt tangenten färdas innan nedtryckningen registreras. Ofta omkring 2 millimeter för brytare med full slaglängd. Sträckan efter aktiveringspunkten kallas buffertzon och ger utrymme att avsluta nedtryckningen innan tangenten bottnar, vilket kräver något mindre ansträngning. Längre slaglängd medför längre buffertsträcka och omvänt.
Fler saker att tänka på innan köp
Anslutning
Trådat eller trådlöst? USB!
Fysikens lagar säger att kabelanslutning är snabbast. Vilket roll det spelar brukar däremot skapa debatt. Bluetooth (särskilt äldre versioner) är förhållandevis långsamt, medan nyare 2.4 GHz Wireless kommer ner mot 1 millisekund, snabbare än någon människa kan uppfatta. Så satsa på det om du ska ha trådlöst. Ofta kan du ansluta trådlösa med USB-kabel också.
Fördelen med trådlöst är ökad flexibilitet när du slipper kabeln, bekvämt både på skrivbordet och vid transport. Men Wireless kräver en USB-dongel, och priset på trådlösa brukar vara något högre. De behöver dessutom laddas då och då.
FZ: Trådlöst är ju bekvämt, men inte lika snabbt som trådat. Handen på hjärtat – märker man skillnad?
– Utmanar alla som påstår att de märker skillnad att lyckas med ett blindtest, säger Daniel Svensson. Det är ingen skillnad idag hävdar jag. Man ser till och med inom esport att vissa proffs faktiskt kör med trådlösa tangentbord idag.
Anti-ghosting, key rollover
"Alla tangenter kan registeras samtidigt"
Ghosting är begränsningar i tangentbordets förmåga att registrera flera samtidiga knapptryckningar. Om du trycker ner fler tangenter än vad som kan läsas av kommer minst ett kommando falla bort, och spelet gör inte det du vill. Problemet är vanligare hos billiga tangentbord med enklare teknik.
Lösningen brukar kallas "Anti-ghosting", och anges ofta med beteckningen "Key rollover". Bäst är "N-key rollover" som betyder att alla tangenter kan registeras samtidigt. "6 key rollover" innebär stöd för 6 tangenter samtidigt, och bör vara ditt miniumkrav.
Belysning
Bakgrundsbelysta tangenter är guld värt när belysningen i rummet sviker. Gärna som du kan ställa in efter behov, eller kanske till och med stänga av. Ofta kan vissa tangentgrupper (som WASD) ges specifik färg så att de är lätta att se. Vill man ha ett tangentbord som lyser som en adrenalindopad julgran så finns ofta gott om sådana alternativ. Hittar du ett sådant tangentbord gör du även klokt i att säkerställa att funktionen kan stängas av.
Vill du ha med eller utan LED-belysning?
Vikt
Hög vikt ger känsla av kvalitet och robusthet, då det ofta betyder att metall använts i bygget. Är sällan fel så länge tangentbordet inte ska flyttas runt.
Sweclockers testredaktör Calle Vahlberg äger ett tangentbord vars vikt för tankarna till en stålkula. Så vi frågar honom om viktens betydelse.
FZ: Ditt tangentbord känns som om det är byggt av gjutjärn. Vad är för- och nackdelar med tunga respektive lätta tangentbord?
Calle Vahlberg.
– Rent prestandamässigt är just vikten kanske inte av så stor vikt (höhö). Som med många andra aspekter när det kommer till tangentbordsvärlden handlar just detta om personlig preferens. Vikten och materialvalen spelar stor roll i hur känslan i anslaget är, resonansen och sådana faktorer till störst del. Om du har ett tangentbord som är stort, bulkigt och tungt men inte är van vid detta kan det vara en nackdel under perioden som du vänjer dig vid detta. Om du byter från ett tungt till ett lätt tangentbord, från högt till lågt, lätta till tunga brytare och så vidare kommer inlärningsperioden absolut att vara en faktor som kan spela in i hur bra eller dåligt du skriver eller spelar.
Ergonomi
Högt, lågt, avstånd mellan tangenterna, handledsstöd, vinkel… mycket av detta är smaksaker. Så testa dig fram till vad du gillar – och inte. Ta chansen där du hittar den: hemma, på jobbet, hos vänner, i butiker. Memorera eller skriv ner bra och dåligt och ta med dig erfarenheterna när det är dags att handla.
Färdigbyggt eller custom?
Färdigbyggda tangentbord är överlägset vanligast och kostar föga överraskande mindre än custom-byggen. Det är upp till intresse och ekonomi vilket du föredrar: att förlita dig på någon annans val eller att själv kunna peta i varje detalj.
FZ: Calle, vilka fördelar har en normalintresserad gamer av ett custom-byggt tangentbord? Är det värt tiden och kostnaden jämfört med att välja ett av alla färdigbyggda som finns?
– För att anknyta till det jag skrev ovan ger inte ett dyrt custom-tangentbord per automatik några fördelar. Tangentbordet är ett verktyg för dig som användare att utföra det du vill göra på datorn. Det är också ett kommunikationlager mellan din fysiska kropp och den digitala världen. Är du skitdålig på spel blir du inte bättre av ett tangentbord för 6 000 kronor.
– Att bygga, underhålla och pilla med customtangentbord är en hel hobby i sig själv, fortsätter Calle. Det kan vara både lugnande och roligt, utan att det kommer förvandla dig till ett CS-proffs. Personligen tycker jag det är terapeutiskt att slå på en podcast och spendera en ledig kväll med att smörja switchar, men det är såklart inte för alla. Ett dyrt välbyggt tangentbord är inget måste men kan vara något som förbättrar din upplevelse, på samma sätt som du får en mer njutbar upplevelse i din racingsim med en avancerad ratt snarare är en plastleksak från Wish. Om man är en sansad och rationell person kan man säkert köpa ett custom-tangenbord och låta det vara bra så. Är man däremot lagd åt det håll jag är blir det istället inkörsporten för ytterligare en kul men dyr hobby.
Men hur mycket kostar det då?
Det korta (och kanske jobbiga) svaret är – det beror på. Som du sett finns massor av alternativ och beslut att fatta, så i slutändan är det upp till dig och dina önskemål.
Billigt eller dyrt – det är upp till dig. (Men det här ska du nog undvika.)
Det billiga alternativet är membrantangentbord. Enkla plastiga modeller kan du få för en hundring eller två, med risk för känsla och kvalitet i fas med kostnaden. Dyrare membranmodeller kostar uppåt tusenlappen eller mer, men många av fullt godkänd kvalitet kostar klart mindre.
"Mekaniska kostar mer"
Mekaniska kostar mer. Mellan 1 000 och 2 000 kronor är vanliga priser, men det är inte alls omöjligt att hitta produkter under tusenlappen. Betydligt dyrare finns förstås också: det är stor bredd på priserna här med alla val av brytarkategorier och annat, utöver de vanliga valen av storlek, extrafunktioner med mera.
Även brädor med magnetiska och optiska brytare ligger högre i pris än membran, också här skiftar priset beroende på många andra faktorer. Men grovt räknat kostar de ungefär lika mycket som mekaniska.
Dags för köp
Med det sagt hoppas vi att du fått bättre inblick i tangentbordens värld och har det lite lättare att göra ditt val. Det finns inga glasklara svar på frågan "Vad ska jag köpa?", men om du funderar över några grundläggande frågor i den här guiden får du förhoppningsvis koll på vad du gillar, och kan beväpnad med den kunskapen köpa ett tangentbord du blir nöjd med. Lycka till!
