Gearboxs ingång i hjälteskjutargenren erbjuder ett betydligt större utbud än sina konkurrenter med en rik variation av karaktärer, uppdrag och spellägen. Men frågan är om mer alltid är bättre.

Den sista stjärnan är på väg att utplånas av en överond rymdvampyr. Universum är i kaos. Jag stiger modigt fram och börjar genast gräva mig ner i competetive multiplayer och åtta co-op-uppdrag. Universum får helt enkelt vänta.

”Det är skrivet på sten, vilket såklart betyder att det är viktigt.” Är öppningsmonologen till Battleborn. Ett tidigt bevis på att den Borderlandska skämtådran rinner djupt i den Greatbox-utvecklade moba-skjutaren.

Battleborn öppnar starkt. Extremt starkt. Ett pricksäkert manus, rolig action och en hjärtklappande animationssekvens à la 80-tal. Allt pekar åt rätt håll tills jag tre kampanjuppdrag senare inser att min underhållning nu lever på dropp från fyra timmar tillbaka.

Geoff vill så gärna vara en spindel

Uppdragen, som kan spelas solo eller med tre andra, är inga direkta ögonbrynshöjjare med monotona skjutfester i överflöd. Dialogen mellan de olika karaktärerna kan emellanåt få mig att fnissa tack vare Gearboxs utmärkta manusförfattare och röstskådespelare. Men hårdare än så arbetar inte mungiporna.

Vilket är synd. Det finns verkligen potential i världen som Battleborn-utvecklarna har skapat. Karaktärerna är varierade med roliga personligheter, attityden är kaxig men inte överdriven. Det mesta i ett bra spel finns där. Någonstans. Under allt annat.

När trailern till 2K:s nya satsning uppenbarades för cirkus ett år sedan spekulerades det vilt. En del talade om en arenashooter, ett tower defence, en moba och andra ville jämföra det med konkurrenten #Overwatch. Nu ett par tiotal timmar in vill jag påstå att det är ingetdera och lite av allt.

Bökigt, jag vet. Men Battleborn lider kort och gott av en identitetskris. De försöker erbjuda spelarna lite av allt, med ett item- och skillsystem inspirerat av Borderlands och moba-genren. Ett uppdragsalternativ för den som är less på PvP och ett multiplayer för den som är trött på de redan existerande alternativen. Resultatet blir ett rörigt och mediokert hopkok.

Capture är spelläget med minst PvE

Spelets främsta styrka däremot, kommer från vad utvecklarna kallar Versus Public där två lag av fem går upp mot varandra i de tre olika alternativen Capture, Incursion eller Meltdown. I den första slåss vi mot varandra över en yta, i den andra ska motståndarlagets boss förgöras och i den senare ska vårt lag eskortera minioner till en säker död in i det andra lagets förbränningsugnar.

Hittills högst nöjesfaktor har varit Meltdown som lyckas bäst med att kombinera slagsmål mellan spelare och AI. Detta kan förstås variera från person till person.

Det är under dessa matcher som Gearbox verkligen får visa upp sin talang. Vapnen, animationerna och explosionerna känns extremt välpolerade. Det är en verklig fröjd att få flyga fram som en vampyrsamuraj med två blodröda energikatanas och hugga fiender i bitar.

De 25 valbara karaktärerna kommer stora som små. Med allt ifrån mecha-pingviner till bågbärande stjärnälvor uppdelade i kategorierna defenders, attackers eller supports. Att låsa upp varje enskild hjälte kan ta en hel del tid och till en början kan utbudet kännas rätt snålt.

Föregående Nästa
Håller med, det behövs mer kartor och sånt för att det verkligen ska hålla i längden. Gillar spelet riktigt mycket men det behövs fler saker i det. Sen ser man att väldigt många jämför det med Overwatch och det tycker jag är helt fel för båda spelen,... 12/05 Absolut är det rörigt till en början, men när du väl kommit in i det är riktigt kul (enligt mig). Har kört ett par meltdown-matcher där vi legat under med 50+ poäng, vilket skulle fått många lag att ge upp (man kan rösta om att ge upp) men vi tragglade... 12/05 Du jämförde precis själv de två på ett ganska ovärdigt och subjektivt sätt, du borde kanske sätta dig in lite mer i Overwatch först. :P 12/05 Hej! Intressant kommentar. Jag tycker en kan argumentera för båda sidorna. Jag är ett stort fan av strategi-genren och håller helt med att spel som öppnar upp för en djupare taktik blir roligare i längden. Däremot handlar det, för min del, om presentati... 11/05 Hej, Jag förstår vad du menar, men jag håller inte riktigt med i dina exempel. I både Hearthstone och World of Warcraft finns det definitiva kort eller items. Dessa ändras inte. Skillnaden med Battleborn är att de är slumpmässigt genererade. Visst har... 11/05 Spretar och rörigt? Snarare skulle jag kalla det för ett djup. Att det är mkt saker som plingar och färger som sprutar tycker jag själv är mycket bra. Man märker direkt varifrån en attack kommer osv och kan röra sig därefter. Viktigt i ett 1st person... 11/05 Hej! Håller helt med. Det är oftast fallet för de flesta multiplayer-spelen. Problemet med Battleborn är att det har samma kaos-nivå som en Dota2-match fast utifrån ett första person-perspektiv. Du har alltså ingen översikt som i Dota eller LoL. Jag för... 11/05 Många andra spel har en viss slump att få rätt gear och rustning men det blir inte obalanserat för det. Det tar bara längre tid att få det balanserat. Heartstone tex. är det en slump och i World of Warcraft är det en slump. Men i slutet om du är en akti... 11/05 Hej! Ursäktar den frånvarande förklaringen. Moba är en förkortning för Multiplayer online battle arena. Vanliga spel som brukar hamna under genren är League of Legends och Dota 2. 11/05 Hej, Du har rätt att de försöker balansera systemet genom att det blir dyrare att låsa upp utrustning desto ovanligare den är. Däremot, vad jag uppfattade som en aning obalanserat är just hur slumpmässigt du tilldelas dessa. Vissa spelare kan få bra utr... 11/05
Skicka en rättelse