De medföljande pedalerna i robust metall och plastbas vill du nog också uppgradera. De gör sitt jobb, även om den progressiva bromsen är lite för hård och basen inte ligger lika still som #Logitechs mästerliga G25/G27-pedaler. Men det stora bytesincitamentet är att koppling saknas. Och det hade behövts i Forza 5 där anmärkningsvärt många bakhjulsdrivna bilar – också de motorklenare – kastar iväg bakvagnen när man motorbromsar. Utan koppling tvingas jag både gasa och bromsa vid inbromsningar för att hålla min Ford GT från gräset på väg in i kurvorna.

Visserligen ligger ansvaret hos Turn 10 snarare än Thrustmaster, men hos en ratt i den här prisklassen borde en koppling få plats i budgeten. Fast om pengar spelar mindre roll kan du börja planera för att köpa Thrustmasters egna trepedalsset, som ska dyka upp vad det lider. Kolla samtidigt upp den åttaväxlade separata växellåda som också ska vara på gång, så du får något vettigt att använda kopplingen till.

Inte för att TX:ens två metallpaddlar med robust motstånd missköter sig, men lika bra att gå all-in när du ändå tänkt våldföra dig på bankkontot. Som jämförelse blir den magnifika G27:an din för 2300 kronor – inklusive trepedalsset och växellåda. Fast det är en klen tröst när den inte funkar med Xbox One.

Borstlös kärlek

Men det du betalar för en Thrustmaster TX får du tillbaka i körkänsla. Det behagliga greppet motiverar kanske inte allena prislappen, men skakmotorn lägger fram köpargument det är svårt att värja sig mot. "Borstlös motor" låter som traditionellt pr-tugg, men när den ickemekaniska elmotorn närmast ljudlöst och med yttersta exakthet spelar ut sitt register lägger jag gnället åt sidan och låter mig förföras. Inga kast, inga glapp och definitivt ingen tvekan om att dagens dyrare rattar har långt mer att säga om körningen än att hjul och underlag för tillfället inte är i fas.

Hos Thrustmaster TX har spelutvecklarna verktyg att förmedla mängder med information, och när jag kör early access-versionen av #Assetto Corsa inbillar jag mig att det har mycket mer liv i sig än i åldringar som #Race 07. En oförsiktigt kurvgasad Ferrari F40 genom utfarten från Monzas Reggia-kurva ger resolut svar i händerna, och de aningen bryska motståndarna i #Next Car Game-alphan förmedlar känslor av ickesubtil natur. Men allt levereras alltid med finess och balans, aldrig burdust eller överraskande. Ratten känns... äkta.

Och det är någonstans där jag förstår att storheten står över bristerna. Vad gör väl en idiotkort usb-sladd som inte kan bytas ut? En manual som bara gör halva jobbet? Eller en taffligt utformad fästskruv? Jo, visst spelar det roll, men allt mindre ju mer tid jag spenderar på vägarna. För även om Thrustmaster tänkt fel på sina håll, har de gett sig in i rattbyggandet med en prioritering före alla andra – körkänsla. Och den betalar jag gladeligen dyrt för.