Brothers in Arms: Hell's Highway

Krig gör ont

Det pågående samtalet mellan soldaterna och ljuden av bomber och flyg som passerar slagfältet hjälper till att upprätthålla illusionen av att du befinner dig mitt i ett pågående krig. Det som alltid sätts på prov i shooters är motståndarna. Banornas utformning ger utrymme för en del taktiska val men det är ingen svår sak för en erfaren FPS-spelare att ta sig igenom dem utan större snedsteg. Något som bidrar till stämningen är att det inte ska mer till än en välplacerad kula eller en handgranat - vare sig den kommer från din eller fiendens sida - för att en människotorso eller högerarm ska komma flygande genom luften.

Så även om nivån på fiendernas mentala styrka haltar ibland är döden och följderna av att dö en upplevelse som Gearbox har ansträngt sig för att gestalta. Du är liten och gjord av kött. Din hjälm är ditt kistlock.

Spänningen stiger

Historien är som sagt det som håller spelet samman. Ett par sidospår där man kan vara prickskytt eller köra pansarvagn finns med som variation, annars håller det sig till fotsoldatens perspektiv. I flerspelarläget använder du samma stridsvagn och vapenarsenal, plus att du förstås har tillgång till den tyska sidans trupper och vapen. I skrivande stund är multiplayer en inte särskilt positiv upplevelse. Dessutom är det alldeles för få spel igång online (på Playstation 3; den inbyggda Gamespy-teknologin visas sällan aldrig fler än tio spel igång och det är ju inte särskilt tillfredsställande.

Lägg till detta att det bara finns sex banor och att de flesta som spelar online spelar solo och du får en riktigt tråkig kombination, en dålig utgångspunkt för att ha kul med Hell's Highway online. Åtminstone en av dessa faktorer måste förändras. Det kan gott vara så att Quake startade onlinevågen, men spelet har inte lärt spelare någonting om att bara ha ett liv.

... och faller

Något som gör flerspelarsituationen än värre är att det bara tar fem minuter att spela en omgång. Det är förstås för att spelare som dör tidigt inte ska behöva vänta alltför länge på att komma igång igen. Men konsekvensen blir otroligt korta strider och man har inte samma tid för planering och utförande som när man spelar ensam. Det är så stor skillnad på spelupplevelserna att det känns som om flerspelarläget är mer en påklistrad funktion. Vi får se om Gearbox kommer att släppa en eller flera expansioner och om fler spelare från Nordeuropa börjar spela - eller varifrån det nu är som Gamespy tar sin server-data ifrån.

Innan du går ut i krig

Historien och den autentiska miljön är som sagt det som håller ihop Brothers in Arms: Hell's Highway. Avstickarna där man får vara prickskytt och köra pansarvagn, vilket är standard i flerspelarläget, är tillräckliga för att variera enspelarläget på ett tillfredsställande sätt. Spelet använder flitigt filmvärldens kvaliteter vad det gäller regi, timing och anslag så det blir inte bara Hollywood-explosioner och oändliga mängder ammunition. Om du hoppar över filmsekvenserna missar du halva spelet.

Med andra ord - Hell's Highway kommer inte att ta dig med storm men däremot sakta dra in dig i en miljö som är både trovärdig och spännande. Och det är det inte ofta man kan säga om spel baserade på historiska situationer som bara har shootergenrens fattiga verktyg att ta till. Trots nämnda svagheter är den här versionen av Brothers in Arms ett tydligt bevis på hur långt killarna hos Gearbox är beredda att gå för att berätta en historia. Historien, som tecknas mer eller mindre linjärt, är också anledningen till varför du ska köpa det här spelet. Men om du är sugen på ögonblicksaction med korta spelsekvenser, stor frihet och inga regler finns det många andra mer ytliga och oengagerande shooters på marknaden. I Hell's Highway känns det verkligen som om du kan påverka kriget.