Tidspressen märks, utförandet haltar, men Far Cry fortsätter leverera dumglad action.

"Det mesta har stått stilla – eller gått bakåt"

Far Cry New Dawn är inte Far Cry 6. Ärligt talat har det mesta stått stilla sedan femman för ett år sedan – eller gått bakåt. Far Cry 5,1? Nej, vi säger Far Cry 4,9. Här och där märks tidspressen; npc:er som ömsom är stelopererade, ömsom får spasmer. En AI som fastnar i eviga loopar. Guns for hires som kör fast i omgivningen. Samma ojämlika co-op där en får allt och den andra brödsmulor.

Världskartan är tommare (men samma). Uppdragen är färre och kortare. De äckliga mikrotransaktionerna som inte hör hemma i fullprisspel finns kvar, men är enkla att undvika.

Ändå, trots allt, har jag väldigt roligt.

Mickey är galen. Systern Lou är galnare.

Inte utan mitt prickskyttegevär.

Timber är jättesöt. Boomer? Han finns inte mer.

Det här är min co-op-kamrat. Han är varken Qui-Gon eller råtta, han heter faktiskt Jerry.

Perks piggar upp dina färdigheter. Vissa gör du rätt i att låsa upp snabbt.

New Dawn är en paradox. Jag ser stor förbättringspotential men oftast kan jag inte se den för alla explosioner och den dumma och glada actionrökaren. New Dawn tar sin början sjutton år efter att bomberna föll i femman. Jo, hela det här spelet är en stor spoilervarning för ett av sluten i Far Cry 5 och det kaos de kristna stollarna i Eden-sekten ställde till med. Spela det först, vetja.

Hope County är sig likt men ändå inte. Efter den långa atomvintern har naturen tagit tillbaka Montana. Eller rättare sagt, naturen och en ny grupp skurkar ledda av ett sadistiskt tvillingpar. Av någon anledning är alltsammans rosa: rosa blommor, rosa graffiti, rosa eld, rosa allt.

Femman ville så desperat gärna vara smart. Resultatet blev dock enkelspårigt med karikatyrer i rollerna. New Dawn vet från början vad det är: ett tramscharmigt spektakel. När Far Cry slutar upp med att ta sig självt på allvar i storyn blir resultatet mer enhetligt. Att agera hjärndött kan i vissa fall – här! – vara intelligent. Det är spretigt och töntigt, och tack vare detta också lättare att tycka om berättelsen. Jag finner mig till och med en smula rörd åt särskilt vackra återföreningar mellan personer jag inte sett på sjutton år. Hårsvallen är lite gråare (eller mindre svallande) och rynkorna är något fler, men visst är det Grace, Jerome och Kim.

Mitt i (den muterade) naturen.

De har eld och en armé, men de har inte mitt järnrör.

Att plocka utposter med perfekt samarbete är lysande underhållning.

Far Cry New Dawn är bortom actionspektaklet också en fin naturupplevelse.

Att älska sitt jobb är beundransvärt, men se till att inte bränna ut dig.

Protagonisten – alltså, du och jag – är helt ny och en del av ett sällskap som åker runt i ett sargat Nordamerika för att hjälpa till med återuppbyggnaden. Detta blir den röda tråden i New Dawn. I sydvästra hörnet av Hope County finns motståndsrörelsens Prosperity, hembasen du kan levla genom att samla etanol och nya allierade. På det viset låser du upp kraftfullare crafting, mer hälsa, nya fordon, skattkartor och, inte minst, tar historien framåt.

"Tar dig från Hope County till olika nedslag i Nordamerika"

Utposterna är en källa för etanol men framför allt en källa för rafflande action. Eller stealth. Eller misslyckad stealth som slutar i improviserad vansinnesaction medelst raketgevär. Banditerna har tagit över allt från den lilla staden Fall's End till en trailer park. De har byggt ett provisoriskt fort på en ö mitt i en sjö. Du kan för all del rusa in med dynamit och eldkastare. Jag? Jag föredrar stealth; att tassa runt basen med kikaren, plocka krypskyttarna med mitt snipergevär och sedan smyga in för att avaktivera larmen.

Expeditionerna, ett nytt inslag, tar dig från Hope County till olika nedslag Nordamerika – Alcatraz, Flordia, ett nöjesfält, ett flygplansvrak, med mera – för fokuserade uppdrag i jakten på ett paket. När du plockar upp det väntar en actionpackad flykt där stealth inte längre är något alternativ.

I co-op skiner expeditioner och utposterna lite extra och det är tillfredsställande att göra om vardera utpost på högre svårighetsgrader med elitfiender, fler larm och större belöningar. Samarbetet har dock exakt samma pil i knäet som senast. Värden belönas med alla framsteg i Hope County – utposter, story, skattjakter – medan gästen får nöja sig med etanol och loot.

Ska Far Cry på riktigt bli ett co-op-äventyr är detta något som måste åtgärdas. Att tillbringa timmar tillsammans och tvingas göra om merparten solo känns bara dumt. Något för Far Cry 6?

New Dawn har också slängt ett öga på rollspelen. Fienderna har olika ranking och för att plocka ner elitfiender krävs det att du craftar elitvapen (alternativt besitter en ängels tålamod). Se alltså till att loota som om det inte fanns en morgondag. Det betalar sig (men kan bli tröttsamt).

Tittut.

Nana är inte din typiska bullmormor.

Fall's End har sett bättre dagar. Låt oss ta dem tillbaka!

Eldkastaren är inte blygsam.

Geväret som skjuter iväg sågklingor är bra för stelth och bäst för slafs.

New Dawn är ett koncentrerat Far Cry, men alltjämt ett Far Cry med en öppen värld du kan ta dig an lite som du vill med skattjakter, (muterat) fiske, fotograferande och, förstås, guns for hire. Den våldsbejakande pastorn är bekant medan krypskytten Nana är ny, farlig och en episk tant med de bästa replikerna: "It's a good thing death only happens to others".

På tal om guns for hire: fangs for hire. Ubisoft har sagt att Boomer kanske överlevde apokalypsen men att han i så fall, sjutton år senare, dött en naturlig hunddöd. (Fick du också något i ögat?) Timber axlar bäste vän-manteln på ett bedårande sätt. Also: det finns ett vildsvin som agerar tank.

"Glad, hjärndöd underhållning med hjärta"

Far Cry New Dawn är som bäst när det bjuder på stora explosioner och spännande stealth. Detta sker ofta. Jag har brottats med krokodiler och slagit in banditskallar med järnrör. Jag har skyddat basen från oräkneliga fiendevågor och jagat en naken man genom skogen. Jag har begett mig norrut, för att ta reda på (New) Edens öde. New Dawn är inte särskilt nytt alls, känns bitvis framstressat, men det är också glad, hjärndöd underhållning med hjärta.

Fotnot: Recensionen avser pc-versionen. Spelet släpps också till Playstation 4 och Xbox One.

Är ju inte ens samma person som skrivit farcry och metro testet, så du ska nog inte jämföra rakt av. idag 11:26 ...så lika bra som senaste Metro-spelet. Känns trovärdigt ;) skitspel och Feminazi-propaganda. igår 14:54 Säg som det är. Jag är en ond människa. igår 08:47 Så länge du ändå tyckte spelet var både kul och bra trots sina tillkortakommanden och inte gav det en 3:a för enkelhetens skull så räcker det som förklarning för mig :) tyckte bara recensionen läste mer som en 2:a än en 3:a, kan dock ha varit att jag... 15/02 Olika typer av spel? Olika recensenter? Variablerna är oändliga. :) 15/02 Jag kan bara tala för mig själv, och jag gav detta 3 av 5 för att jag tyckte det var, well, bra. :) Jocke tycker inte att Crackdown 3 är bra, utan "mest oinspirerat". Jag har däremot roligt med New Dawn. 15/02 Samma för mig. I 3:an kände jag mig engagerad i uppdragen och den lilla story som fanns. Det kändes ganska nytt och fräscht även om det var tredje spelet i serien. Att experimentera med olika sätt att ta över baserna osv. 4:an var okej, snygg grafik och... 15/02 Tycker det stått stilla sen Farcry 3/4. Farcry 3 när jag plockade upp det var så sjukt bra. Bra karaktärer, okej story, intressanta strider osv. Även 4an hade lite intressanta karaktärer fast än det mesta kändes som 3an. Men sen dess har det bara känts... 15/02 Jag kanske missat något, men låter som FC New Dawn och Crackdownr på samma nivå men ena spelet får 3/5 och andra 2/5, hur kommer det sig? 15/02 Känns som ett spel jag själv hade gett en etta. Verkar definitivt inte vara något för mig. 15/02
Skicka en rättelse