AOC Agon AG251FZ

Egenskap

Värde

Storlek och format

24,5 tum (16:9)

Upplösning

1 920 × 1 080 pixlar

Paneltyp

TN

Reflexfilter

Matt

Kontrastförhållande

1 000:1

Ljusstyrka

400 cd/m2

Uppdateringsfrekvens

240 Hz via DP & HDMI, 146 Hz via DVI-D

Adaptiv synk

VESA Adaptive Sync

Responstid

1 ms (GtG)

Betraktningsvinklar

170°/160°

Inbyggda högtalare

2 × 3 W

Bildanslutningar

1 st. Displayport
2 st. HDMI (en med 240 Hz-, en med MHL-stöd)
1 st. DVI (Max 146 Hz)
1 st. VGA

Ljudanslutningar

1 st. 3,5 mm hörlur (pass-through)
1 st. 3,5 mm mikrofoningång (pass-through)
1 st. 3,5 mm headsetutgång (4-pol AUX-port med mikrofon och hörlursstöd)
1 st. 3,5 mm mikrofoningång

Övriga anslutningar

4 st. USB 3.0 (Hubb)

Strömförbrukning

Max: ej specificerad
Stand-by: < 0,5 W
Energiklass: B

Mått, enbart skärm (B×H×D)

560 × 335 × ca 65 mm

Skärmfot

Djup: ca 220 mm
Höjdjustering: ca 130 mm
Maximal höjd: ca 410 – 540 mm
Horisontell rotation: ca ±20°
Vertikal vinkel/tilt: ca -3,5° – +21,5°
Pivot: Ja

VESA-fäste

100 × 100 (via medföljande adapter)

Vikt inkl. stativ

6,5 kg

Tillverkargaranti

3 år

Lägsta pris

Skärmen har dessutom 3 års garanti - Fullständig information hittas här hos AOC.

Det var alltså med stor iver, kryddat med en rejäl näve förväntan (eller ”hype” som vi brukar korta ned det till i sammanhanget), som jag tog emot kartongen från budet. Äntligen skulle mina fulländade, finslipade och 43-åriga spelreflexer få möjlighet att beträda den ärofyllda vägen mot otaliga headshots, spelstatistiska höjder, fantasifulla vapenskins och online-massornas oundvikliga underkastelse som jag alltid förtjänat!

Tryggt invaggad i den illusionen börjar jag med att packa upp den välemballerade skärmen.

Tydliga instruktioner bifogas på kartongen.

Gott om tillbehör.

The what..?

Precis som förra gången så ligger allt tryggt förpackat och alla tänkbara kablar följer med, vilket är lite av en lättnad då få saker är så irriterande som att köpa en produkt som saknar till exempel en kabel för att fungera. Skärmen är lätt att plocka ihop och allt som behövs är en stjärnmejsel av standardstorlek (PH2 om man vill vara petig) för att fästa stativet i skärmens baksida. Väl monterad till en sammansatt enhet så ger den mig ett stadigt och robust intryck. Fot och stativ är i metall och rör sig inte utan kraftfull fysisk motivation.

Fossing, lika stilren som gedigen.

På höger (bak)sida hittar vi också den patenterade (eller?) headset-vingen samt uttag för ett sådant tillsammans med två lättillgängliga USB 3.0 portar, varav den ena även fungerar som snabbladdare (färgad gul). Det finns dessutom tydliga markeringar på stativet för olika höjd- och vinkelinställningar för den som kan finna det användbart... där... på baksidan av skärmen.

Vinge, uttag och justeringsmarkeringar.

När det väl är dags att koppla in den så använder jag DP-kabeln, förundras en smula över den medföljande "knappsatsen" vars estetiska uppenbarelse jag har svårt att kombinera med mitt skrivbord, och kör igång.

Mer Plug & Play än så här blir det inte.