Då är Dead Rising 3 som allra bäst, när jag har ihjäl zombier med egenhändigt komponerade dödsredskap som min fruktade gaffeltruck som skjuter raketer – när jag står på ett tak och kastar hemmagjorda bomber som jagar bort nattens mörker och slungar de odöda all världens väg. Jag spelar i “normal”-läget, vilket innebär att jag kan kosta på mig sådana här strapatser – jag kan spara när jag vill och har inte samma tidspress som i tidigare delar av serien. Mer utforskande och experimenterande åt folket!
Why so seriously tasty?
Det är med skräckblandad förtjusning jag svänger in på en gata där ett hav av zombier breder ut sig hundratals meter framför mig – med texturer och objekt stadigt på plats, och en bilduppdatering som förutom i de mest extrema av situationer befinner sig runt 30 fps. Zombiedrabbningarna är lika underhållande som spännande och imponerande.
Däremot är upplösningen på 720p (uppskalat till 1080p) inte lika övertygande och rent grafiskt kommer Dead Rising 3 inte kamma hem några fina priser. Men ett desto allvarligare problem än så är själva innehållet i Los Perdidos, där kvantitet ofta går före kvalitet.
Vem gillar bilbekymmer?
Det råder inte någon brist på saker att samla eller sidouppdrag att genomföra, men en överväldigande majoritet går helt sonika ut på att hämta ett föremål någon annanstans i staden. Capcom hade kunnat göra så mycket mer med de här små avstickarna, där vi oftast befinner oss i en bil för att ta oss mellan två olika punkter. Tråkigt – tills bilen går sönder.
Typiskt svår situation att förklara för försäkringsbolaget
Att behöva springa som en dåre över en lång raksträcka fullpackad med zombier resulterar i fruktansvärd panik. När jag lyckas klättra upp på ett lastsbilsflak och anordnar grillfest med min eldkastare förbyts känslan mot skadeglädje. Dead Rising 3 lockar effektivt fram båda dessa känslor under resans gång, och när jag står på flaket och blickar ut över alla förkolnade lik känner jag mig onekligen underhållen. Ändå kan jag inte låta bli att undra hur spelet hade kunnat se ut om lite av kreativiteten från karaktärsporträtten injicerats i speldesignen istället.
