Finbesök i fighting-landet.

Det har varit omvälvande att vara fightingspelsfan de senaste åren. Efter Capcoms framgångar med Street Fighter 4 trampade de rejält i klaveret med den barskrapade lanseringen av Street Fighter 5, och i svallvågorna skapades ett slags maktvakuum ingen verkade vara beredd att fylla.

Trots kritisk succé lyckades varken Mortal Kombat XL eller Injustice 2 göra NetherRealm Studios till ett förstanamn inom fightingsspelsscenen. Arms kom och gick, Marvel vs Capcom: Infinite skrattades ut ur försäljningslistorna medan Dragon Ball FighterZ från ingenstans slog såväl försäljnings- som betygrekord.

Och så släpptes Tekken 7, som i bristen på alternativ fick komma att bli den här konsolgenerationens utmärkande spel för genren.

In kommer nu Soulcalibur 6, det sjunde spelet i ordningen av en serie som lite legat i dvala efter senaste delens ljumma mottagande, som nu lovar dyrt och heligt att återvända både till seriens rötter och dess forna glansdagar i och med debuten på nuvarande konsoler.

Pressen är stor, alltså.

Soulcalibur 6 är lite av ett best-of-paket av seriens respektive delar, men marknadsförs trots det som en nystart. Handlingen är en uppdaterad tagning av det första spelets, där kampen mellan onda och goda svärd i en alternativ 1500-talsvärld låter karaktärer från olika kulturer mötas och slåss. Varje karaktär har en egen tidslinje man kan följa, något som skulle kunnat bädda för intressanta perspektivbyten men som mest känns orealiserat.

Det finns även ett nytt storyläge, Libra of Souls, som låter dig skapa en egen karaktär att använda i en kampanj som känns bestämt RPG:ig i sitt utförande. Både världskarta, konversationsträd och moraliska beslut marknadsförs tidigt som grundläggande komponenter i spelläget, men för egen del känns de mest inkilade utan nån egentlig anledning.

Annat än att varenda spel som släpps nu måste vara ett RPG då, förstås.

Det har sagts att vikten i spelets utveckling lagts på dess storylägen, och även om det inte märks rent kvalitativt i manuset eller i produktionsvärdena så är det relativt underhållande emellanåt. Till skillnad från exempelvis Tekken 7 och Injustice 2, vars respektive handlingar bygger på överdramatisering och ostighet för att underhålla, ligger styrkan i Soulcalibur 6:s berättande i den lågmälda interaktionen mellan de olika karaktärerna. Detta gäller inte minst för spelets stora dragplåster Geralt of Rivia från Witcher-serien, som känns förvånansvärt välrealiserad och till och med hemma i spelet.

På tal om Geralt är han i skrivande stund den enda gästkaraktären, något som kan ändras på sikt, och säkert den karaktär flest ser fram emot att prova. Har man nött The Witcher-serien, inte minst trean, ser det först onaturligt ut att se honom röra sig så snabbt, men efter den initiala reaktionen känns det som mest naturliga någonsin. Såklart ska han vara med i ett fightingspel som fokuserar på vapen — annat vore ju konstigt!

Rent spelmekaniskt utspelas Soulcalibur-spelen på ett 3D-plan med möjlighet att utfärda låga och höga, tillika svaga och starka slag, där skillnader i vapenegenskaper tillför ytterligare en strategisk dimension. Så även i Soulcalibur 6, som bygger på det robusta spelsystemet från femman men med både återkommande inslag från tidigare delar i serien samt helt nya mekaniker.

En av dessa nyheter är Reversal Edge, ett nybörjarvänligt inslag som triggar igång en kort slowmotionkamp i en match där vinnaren bestäms av ett slags sten-sax-påse-system. En annan nyhet är Lethal Hit, som ska kasta iväg motståndaren motståndaren om man uppfyller vissa rekvisit, men som jag aldrig riktigt fick att fungera. Det har också varit en återkommande grej för mig — djupet i de olika systemen är otroligt, men är man dåligt insatt i serien sen tidigare är det ingen lätt uppgift att göra fajter som ser snygga ut. Storyläget är tämligen bra på att lära ut grunderna, och träningsläget känns robust, men annars verkar Youtube vara bästa läromedlet.

Jag vet inte hur mycket det gör dock, för hela grejen med Soulcalibur är ju att det är väldigt mycket sin egen grej och mest är till för de egna fansen. Det känns inte minst i sexan, som verkligen är en best-of-samling av det bästa serien har att erbjuda och som ganska kraftigt marknadsförts som sådant också. Det är svårt att säga hur det kommer stå sig på fightingspelsscenen i framtiden, inte minst mot Tekken 7:s dominans, men om inget annat har nu varje sorts fightingspelsfan fått sina behov täckta. Framtiden är minst sagt spännande.

Fotnot: Testat på PS4. Soulcalibur 6 släpps till pc, PS4 och Xbox One den 19 oktober.

Soulcalibur 6
3
Bra
+
Stabila och djupa spelsystem
+
Underhållande interaktioner mellan karaktärer i storyläget
+
Geralt känns gjuten som Soulcalibur-karaktär
-
Onödiga rollspelsinslag
-
Lite väl svårlärt emellanåt
Det här betyder betygen på FZ
Skicka en rättelse