Jag la ner fler timmar än jag vågar erkänna i Intelligent Systems Fire Emblem: Three Houses. Spelet kändes som peaken på alla Fire Emblem-spel med balanserad fokus på strider och den sociala delen mellan uppdragen. Att det var förlagt i en skola som utbildar legosoldater kändes logiskt och det blev många timmar och engagemang med mina elever. Att förhoppningarna på nästa del är skyhöga är nog till och med en underdrift.

På ett sätt tar Fire Emblem Engage ett steg tillbaka. Det handlar mer om strider än det sociala spelet mellan bataljerna. Det finns fortfarande en bas där jag kan bedriva dejting, sociala interaktioner och sidosysslor, men känns inte alls lika storslaget som skolan i Three Houses. Dock är det fortfarande ett Fire Emblem vi pratar om, där varje del har ett liknade upplägg, men samtidigt bjuder på något helt nytt varje gång.

Mer strider, mindre socialiserande än i Tree Houses.

Fire Emblem Engage kan beskrivas som en hyllning till de tidigare delarna. Det som gör detta unikt är nämligen hur de äldre hjältarna finns i ringar som dina karaktärer kan utrusta sig med. Under striderna kan de sen frammana dessa som hjälpredor, inte helt olikt Final Fantasys summon-system. Detta ger då din karaktär en extra boost som kan vända striden.

Annars är stridssystemet sig likt och bygger på en sax-sten-påse-princip och omgångsbaserade strider. Bågskyttar, till exempel, ger extra skada mot flygande fiender, men är svaga mot närstridskrigare. Yxbärande fighters är starka mot de med spjut, men svaga mot svärd, och så vidare. Alla klasser har en styrka och en svaghet. Lägg på utrustning som kan hittas och att karaktärerna kan levla så har vi här ett väldigt begripligt, tillfredställande och komplett stridssystem.

En sak som alltid har stuckit ut hos både Fire Emblem- och Xcom-spelen är hur engagerad jag blir i karaktärerna. Jag bryr mig verkligen om hur det går för dem i striderna och jag sörjer när de dör, vilket förstärks ytterligare av att spelet kör med permadöd. Om någon dör så är denne död för evigt. Detta går att stänga av, men jag skulle påstå att spelet tappar en hel del då. I Xcom är soldaterna bara namn, men i Fire Emblem har alla karaktärer en historia och du tillbringar tid med och lär känna dem mellan uppdragen. Om de sedan stryker med på slagfältet på grund av att jag gör ett dåligt strategiskt val skapar det genuin ångest – det gör liksom ont i hjärtat på riktigt.

"Det gör liksom ont i hjärtat på riktigt"

Storyn är väl kanske inte Oscar-material, men den engagerar (!) tillräckligt för att jag ska vilja spela vidare. Huvudkaraktären Alear (eller vad du väljer att döpa hen till) är den så kallade "The divine dragon" som väckts till liv för att stoppa ondingen "The fell dragon". Det görs genom att hitta Emblem-ringarna som ligger utspridda i världen Elyos. Det roligaste i allt detta är att hitta alla dessa ringar och att sen få besök av gamla hjältar från tidigare spel. Det är många bekanta namn, till exempel Mart och Byleth. Spelet har också ett linjärt berättande och ett enda slut (till skillnad från Three Houses som har flera).

Grafiken är anime-inspirerad som i alla andra Fire Emblem-spel och den färggranna mer ritade grafiken passar Switch utmärkt. Tyvärr finns det vissa delar med just anime-inspirationen som inte tilltalar mig. Det första är att hälften av karaktärerna inte tycks vara äldre än 15 år. Nu pratar vi om karaktärer som rekryteras till soldater och som sen faktiskt dör i strid. Det andra är hur de kvinnliga karaktärerna ständigt tycks ge ifrån sig stönade ljud i alla möjliga situationer.

Jag är medveten om att det blir många jämförelser med Three Houses, men det är också spelet som jag personligen anser är seriens topp. Engage är lite mer avskalat och handlar mer om striderna, mindre om berättandet. När jag skakat av mig att Engage inte är ett till Three Houses så gillar jag det mer, och uppskattar verkligen att få möta nära och kära från tidigare delar. Jag tror dock att man måste ha en relation till de tidigare spelen för att verkligen kunna njuta av Engage, för en hel del handlar om fan-service.

Åtminstone jag har haft svårt att lägga ifrån mig Fire Emblem Engage och tänker ständigt "bara ett drag till" för att senare inse att jag gjort tjugotvå drag och tre timmar har passerat. Något som utmärker ett riktigt bra omgångsbaserat strategispel.

Fire Emblem Engage
4
Mycket bra
+
Ett enkelt men givande stridssystem
+
Att få möta gamla favorithjältar
+
”Bara ett drag till”
+
Ett strategispel med Nintendomagi
-
Tar ett storymässigt steg tillbaka
-
Alla stön från de kvinnliga karaktärerna
-
Kan bli lite väl mycket fanservice for den oinvigde
Det här betyder betygen på FZ