”Ljussablar vad coolt det vore med ett Star Wars-spel med rörelsekänslig kontroll!” tänkte jag första gången jag såg en Wii in action för första gången. Därför önskar jag att det fanns någon kraft i Lightsaber Duels.

Den gula logotypen täcker hela skärmen, John Williams berömda toner drar igång och jag får rysningar över hela kroppen. Så starkt är Star Wars (eller Stjärnornas krig kanske jag ska skriva) för mig och många andra. Trots oräkneliga besvikelser från #LucasArts genom åren hoppades jag ändå på deras andra Wii-titel, jag har trots allt lattjat med lasersvärd sedan jag var en liten palt på fem år eller så.

Lightssaber Duels är tyvärr precis så dåligt som mycket annat George Lucas har klämt ur sig de senaste åren. Ibland undrar jag om vi fans inte hade behandlats bättre om 20th Century Fox hade betalat Lucas lön istället för att ge honom fullständiga rättigheter till all pryltillverkning under varumärket. Gång på gång får han miljoner att skrika ut sin ångest för att sedan tystna tvärt. Det vi känner som en störning i kraften registrerar han som ännu ett klirr i kassan.

Ett nytt hopp

Rakt ner i en Rancor-lya

Storyn följer händelserna i den senaste animerade filmen, som kretsar kring kriget mellan de från början goda klonsoldaterna och de ondas väldiga robotarmé. Sekvenser från filmen bäddar för de strider vi får utkämpa mellan jedis och sith, där du styr de förstnämnda. Det är precis så oinspirerat som sololäget brukar vara i fightingspel men i Lightsaber Duels också förvånansvärt kort. Efter en dryg timme rullar eftertexterna och jag vet inte om jag ska vara glad för att den repetitiva plågan är över eller bli arg över snålheten.

Kvar finns då möjligheten att spela mot en vän, mot datorn i en oändlig serie strider utan mening eller slumpartade matcher mot den artificiella intelligensen vars svårighetsgrad bara tycks regleras i hur mycket den blockerar dina slag. Det förstnämnda, kamratfäktning, skulle kunna vara fullt tillräckligt om det fanns något djup de olika karaktärernas attacker och om kontrollerna faktiskt fungerade. Hade du hoppats att få svinga jedikrigarnas ädla vapen hur du vill kan du nämligen fortsätta att drömma. Istället utför du fördefinierade svingar genom att dra wiimoten upp, ner, vänster eller höger. Det är allt. Olika karaktärsspecifika kombinationer finns men fördröjningen i konsolens tolkning av dina rörelser gör att de känns helt slumpartade. Det känns mer som att stå med en flugsmälla i en myggsvärm än att balansera galaxens öde på din värja.

Efter ett par timmar med denna titel börjar jag leta efter kombinationen som skulle få min karaktär, och gärna alla andra skräpspel LucasArts kräkts på oss fans de senaste åren, att ta efter Obi-Wan i hans klassiska sista strid mot Darth Vader. Men det skulle inte vara en förvriden Anakin Skywalker under den svarta masken utan George Lucas. Precis som i originalet skulle han också tro att han vunnit ännu en seger när han skär igenom manteln. Först långt senare, när han ligger på sin dödsbädd, inser vad han gjort mot sitt arv.

Skicka en rättelse