När Unreal kom för 5 år sedan blev det början på en spelserie som inte bara utmanade de stora singleplayer-spelen som Half-Life utan även de stora multiplayer-titlarna med hjälp av Unreal Tournament. Det senare har redan fått sin uppföljare i form av Unreal Tournament 2003 och nu är det dags för originalet Unreal att efterträdas av Unreal 2: The Awakening. FragZone testar om tvåan har samma höga potential som ettan en gång i tiden hade.

Till skillnad från Unreal Tournament som är helt inriktad på multiplayer så är Unreal 2 istället helt fokuserat på singleplayer. Då menar jag inte att det bara innehåller en dåligt genomförd online-funktion utan istället att det inte finns någon tillstymmelse till flerspelarfunktion vilket är något oväntat av dagens FPS-spel.

Hjälten, John Dalton

Själv tar man rollen som John Dalton, en före detta marinsoldat som numera jobbar som Sheriff för Terran Colonial Authority i galaxens utkanter. För att behålla freden har man det halvt skrotfärdiga rymdskeppet Atlantis till sitt förfogande. Besättningen består av den vapentokiga Isaak, storbystade Aida och utomjordiska vattenvarelsen Ne’Ban. Mellan uppdragen tar man sig oftast tillbaka till Atlantis, där Aida tillhandahåller information om nästa uppdrag, medan Isaak försöker förbättrar vapnen samtidigt som han måste förhindra att skeppet faller i bitar.

Varierande miljöer, men tunn story

Det första uppdraget ser till en början ut som ett vanligt räddningsuppdrag men visar sig leda till något mycket större när man hittar ett ovanligt utomjordiskt föremål. Tydligen finns det sju stycken sådana och alla möjliga raser och organisationer vill åt dem och inte så oväntat blir det ditt jobb att hitta dem alla. Detta får man dock reda på i stort sett efter första uppdraget och man stöter inte på så värst många överraskningar eller förändringar i storyn. Legend har inte alls lyckats skapa samma välgjorda historia som i originalspelet. Att man skall jaga runt efter utomjordiska föremål på flera olika planeter har dock sin fördel. Banorna blir nämligen skarpt varierande och man befinner sig på allt från ökenplaneter och djupa djungler till i innandömet av gigantiska levande organismer.

Strategiskt

Även om Unreal 2 i stort är ett renodlat FPS-spel har det små inslag av strategi (betoning på små). Emellanåt skall man försvara installationer eller personer och får då ibland hjälp av några marinsoldater. Dessa kan man ofta placera ut på strategiskt valda positioner för att se till att t.ex. alla ingångar är täckta. Till sin hjälp har man även portabla kanoner och kraftfält. De strategiska elementen är dock ganska lätthanterliga och så pass självklara så den inbitne action-spelaren behöver inte oroa sig över för mycket hjärnverksamhet.

Arsenalen

Precis som i alla Unreal-spel så är vapenarsenalen ganska imponerande. Självklart hittar man alla standardvapen som automatgevär, hagelgevär, granatkastare, raketgevär och prickskyttevapen, men även ett antal andra mer ovanliga makapärer. Unreal 2 är dessutom ett av de första spelen som lyckats skapa en riktigt verklighetstrogen eldkastare. Som i alla Unreal-titlar så har de flesta vapen ett så kallat alt-fire-mode som gör att bössorna oftast kan användas på flera olika sätt. Det är inte alltid man får tillgång till dessa direkt när man hittar vapnen, istället kan Isaak behöva förbättra dem till kommande uppdrag.

Grafiskt mästerverk

Detaljrikedomen och grafiken i Unreal 2 är verkligen bra. Det finns få spel idag i samma genre som kan mäta sig med den. Men vad som verkligen imponerar är istället hur stora öppna områden grafikmotorn klarar av. De stora detaljrika utomhusscenerna är något man i stort sett aldrig förr sett i tidigare FPS-spel. Detta plus snygga effekter och välgjorda modeller gör Unreal 2 till ett av de snyggaste spelen idag.

Slutord

Om man bara tar hänsyn till själva spelandet så är Unreal 2: The Awakening ett riktigt bra spel. Grafik, känsla och underhållning ligger alla på topp, och även om storyn inte lever upp till sin föregångare så gör variationen av miljöer och fiender att man ändå vill spela vidare. Felet ligger istället i hur kortlivat spelet är. Det tar några dagar att klara singleplayer-delen och sedan finns det inte så mycket mer att göra. Avsaknaden av multiplayer är klart märkbar och ett stort minus. Nu säger säkert en del att det är Unreal Tournament 2003 som står för multiplayer-delen. Men då blir man plötsligt tvungen att införskaffa två spel istället för ett. Unreal 2 är ett bra spel, men tyvärr alldeles för kort.

Testsystem

Pentium4 2.4GHz
512MB RAM
Geforce3 64MB
Windows XP

Skicka en rättelse