Någon månad efter att de stora ligorna ute i Europa sparkat igång, kommer nu Fifa 12 – som enligt utvecklarna ska vara än mer realistiskt än något fotbollsspel tidigare.

För en sisådär fem-sex år sen, när jag satt på ett tråkigt bankjobb, spelade jag på Playforyourclub.com dagarna i ända. Ett skillgame där du ska skjuta volleyskott och tjäna ihop poäng till din klubb för att ta dem vidare i ligan och sen i Europaspel. Via Svenskafans bajenforum gick vi ihop hundratals, kanske flera tusen, och gav oss attan på att vinna Champions League, vilket vi till slut uppnådde efter att än fler värvats efter en bandymatch på Zinken en fredagkväll. Det blev en gemenskap skapad via ett datorspel, och min gissning är att #EA Sports sneglat på denna sajt till #Fifa 12.

Det första du får presenterat i spelet är nämligen just detta, EA Sports Football Club, där allt du gör i spelet registreras mot just den klubb du själv har hjärta för (förutom just Bajen, tyvärr). För varje vinst – oavsett om den är offline eller online – tjänar du XP till din klubb, och de klubbar med högst snitt-XP vinner respektive liga veckovis och avancerar eller degraderas i ett seriesystem. Jag älskar idén, men avskyr att den förmodligen kommer få mig att spendera än mer onödiga timmar vid tv-spelet. Om ni läsare nu förstår konceptet "onödiga timmar".

Undrar vad Honda tycker om nya spelmotorn?

Spelmässigt är Fifa 12 både nästan exakt samma spel som #Fifa 11, fast helt annorlunda (och snyggare, särskilt på detaljnivå – spelarna ser verkligen ut som sig själva). Du kommer att känna igen dig – men ändå inte. Jag vet, det låter korkat, men det är svårt att förklara. Det är egentligen bara ett par små ändringar som gjorts, men som revolutionerat spelet på samma gång. Det jag vill säga är egentligen att vana Fifa-spelare (som undertecknad) kommer att känna igen sig, men ändå få det svårt inledningsvis.

Först och främst är det försvarsstyrningen som korrigerats, något som gör det oerhört svårt för spelare som undertecknad, som älskar att pressa på bollhållare och försöka bryta i första hand. Försvararna måste nu i stället, precis som i sån där riktig fotboll, avvakta, försöka täcka bollbanor eller bryta i precis rätt läge för att inte bli helt bortfintad. Det tar många timmar att lära sig, och efter ett par dagars träning är jag fortfarande helt fel ute. Men det ger sig nog med tiden (hoppas jag). Det underlättar i alla fall att ens försvarskollegors AI är förbättrad så att hela försvaret arbetar tillsammans (i #Fifa 11 undrade jag ofta vad backarna höll på med).

Sångaren i Popsicle fick också plats i Fifa 12.

Det som gör försvarandet än svårare är det faktum att dribblingsmotorn blivit bra mycket mjukare. Spelarna behandlar bollen mycket bättre och kan driva med den på ett softare sätt, samt vända med bollen mycket snabbare. Detta var en av de mest frustrerande delarna av Fifa 11, där du alltid var tvungen att passa bollen för att inte bli av med den – nu kan bollskickliga spelare hålla i bollen mycket mer framgångsrikt för att sedan passa i precis rätt läge, snarare än behöva passa för att du måste bli av med bollen innan du blir av med den.

Tackla dem som Scholes

#EA Sports har ända sedan den första trailern släpptes skrutit om den nya krockmotorn (som jag vill kalla den), som innebär att spelare tacklas, krockar och kämpar om bollen mycket mer verklighetstroget. Detta går även ner på personlig nivå – spelare faller precis som de skulle gjort i verkligheten, och det är bra mycket större chans att en bollvinnande spelartyp som Alexandre Song vinner en 50/50-duell än teknikern Samir Nasri.

Och, liksom Arsene Wenger gärna gör, går vi då in på detaljnivå. Karriärläget har kommit ännu ett steg närmare Fifa Manager-serien, där relationer mellan spelare och media spelar en stor roll. Spelare lirar sämre om de är missnöjda med något (lön, trötthet etc.) och klubbar agerar precis som i verklighetens transfermarknad (där Manchester City spenderar pengar som rika troll och Arsenal håller mer hårt i plånboken, exempelvis). I verkligheten jagar Bolton mest gamla spelare som storklubbarna tycker passerat bäst-före-datum, och så ska de även värva i Fifa 12.

Anelka kastar sig huvudstupa in, medan Nasri letar snabbaste vägen till Manchester.

Själv spenderar jag mest tid i Fifa-spelen online, antingen mot polare eller diverse andra Fifa-nördar ute i världen. Och jag hurrar och skuttar glatt åt att EA äntligen tagit ett grepp mot alla sablans fuskare där ute, som hoppar av en match så fort de ligger under med ett par mål. Nu kan du välja att filtrera motståndet något, och enbart möta spelare som har en viss procent färdigspelade matcher. Du kan även slippa att möta lag som Barcelona och Real Madrid (som du annars fick i var och varannan match i Fifa 11) genom att välja att få möta lag mer snarlika ditt eget. Och som om det inte vore nog finns det fler onlinemöjligheter, som t.ex. Head to Head Seasons, där en säsong består av tio matcher där du avancerar en division (av tio) om du får nog många poäng.

Med allt detta positiva sagt är jag tveksam till att allt detta kommer att göra spelet roligare än tidigare versioner. Det som varit annorlunda med Fifa-serien jämfört med exempelvis Pro Evolution Soccer är ju att den varit lite arkadigare och lättare att lära sig och att spela. Spelet kanske helt enkelt inte passar alla, det kanske är för realistiskt? Jag behöver nog ge det några månader online innan jag bestämmer mig helt och hållet själv. Men bara en sån sak som att du äntligen kan göra snabba inkast gör spelet till ett vettigt köp i höstmörkret. Även om just den funktionen förmodligen borde funnits redan för en sisådär tio år sen.

Fotnot: vi har testat Xbox 360-versionen av Fifa 12.

Skicka en rättelse