"Varje steg kändes som ett dån"

Det är svårt att överskatta vad Gears of War betydde när det först dundrade in på Xbox 360 i november 2006. Ett spel där varje steg kändes som ett dån, där varje kula slets genom kroppen på fiender i en blodig symfoni av granitdamm och rått kött som slits isär av en motorsågsmodifierad bajonett. En förlorad mänsklighet i flera dimensioner. Nu, snart 20 år senare, återvänder Epic Games klassiker i Gears of War: Reloaded, en tekniskt upphottad, men i grunden trogen remaster av den banbrytande originalupplevelsen som satte sin prägel på en hel generation.

Men frågan är: Hur står sig ett spel som definierade en era, i en tid där det själv blivit historia?

Mörkt, hotfullt och alldeles... alldeles underbart!

"Lust att döda tonvis med mosnter med mig?" "Okej."

Det kanske mest ikoniska med Gears är hur det introducerade ett nytt sätt att spela: täckbaserad strid som kärna, inte tillval. I en tid då de flesta shooters handlade om att springa och skjuta, lärde Gears oss att stanna upp, söka skydd, vänta på rätt läge. Den sömlösa övergången mellan rörelse, skydd och eldstrid blev snart standard. Spel som Uncharted, The Division ooch Mass Effect tog intryck – ofta rakt av. Gears var aldrig lättfotat. Här finns en fysisk tyngd i varje rörelse. Den berömda “roadie run”-kameran – som skakar bakom ryggen när du rusar framåt – kopierades otaliga gånger men blev aldrig riktigt lika ikonisk. Den gav varje rörelse nerv.

Reloaded bär med sig allt detta. Det är en tidskapsel, ja, men också en påminnelse om att grunden fortfarande håller. Att luta sig mot en pelare, känna kulorna vina förbi, tajma sin “active reload” perfekt, det känns fortfarande riktigt bra. I 60 FPS och 4K, med HDR och surroundljud, blir det nästan för mycket av det goda. Nästan.

Samtidigt var det brutalt. Inte bara i våldet, utan i tonen. Muskulösa soldater i överdimensionerade rustningar, motorsågsbajonett i närstrid, dystopisk design, ett ständigt mörker. Det var rått, men inte utan hjärta. Broderskapet mellan Marcus och Dom bar spelets känslomässiga tyngd, långt innan det var trendigt att blanda action med drama. The Last of Us må ha gjort det bättre – men Gears kan ha gjort det först.

"Både split-screen och online co‑op"

2006 var det inte självklart att en kampanj skulle gå att spela i co‑op. I Gears var det inte bara möjligt – det var optimalt. Reloaded återvänder med både split-screen och online co‑op, och det är fortfarande ett av spelets stora styrkor. Få spel från den eran känns så självklart byggda för att upplevas tillsammans. Den här typen av samspel påverkade senare titlar som Army of Two, Halo 3, Borderlands och Resident Evil 5. Men det började här. Reloaded bevarar den känslan – och förstärker den med bättre flyt, crossplay och snabbare laddningstider.

Gears of War: Reloaded bygger vidare på Ultimate Edition från 2015, men det är mer än bara högre upplösning. Här finns 4K, 60 FPS i kampanjen, 120 FPS i multiplayer, HDR, Dolby Atmos och stöd för både DLSS och FSR. Allt flyter, glänser och dånar. Det är en teknisk tour de force, som påminner om hur Gears en gång satte Unreal Engine 3 på kartan och förändrade hur actionspel såg ut.

"Kissa INTE på ringen, sa jag."

Det är trots allt ingen remake – banornas layout, dialog och flow är intakt, men det är den bästa versionen av Gears som någonsin funnits. Ett bevarat monument, nu tillgängligt även för PS5- och Steam-spelare för första gången.

Strålande – fast inte för alla

Multiplayerläget i Gears var aldrig för alla – men för de som fastnade var det religion. Små kartor, intensiva dueller, och det unika “active reload”-systemet gjorde varje strid till en nervig, taktisk utmaning. Reloaded bevarar detta, och det märks hur genomtänkt det fortfarande är. Matcherna är korta, intensiva och tekniskt stabila och att spelet nu stöder crossplay och cross-progression är ett stort plus. Och för någon som sällan sjunger lovord om multiplayer, tycker jag fortfarande att multiplayer i Gears är något av det roligaste som gjorts.

"Designfilosofin är från en annan era"

Men allt håller inte. Vissa bossfighter är mer frustrerande än spännande. Viss dialog känns daterad. Spelrytmen är repetitiv på sina håll. Gears var ett spel som satte tonen för sin tid, men i vissa avseenden märks det att designfilosofin är från en annan era, en era där vi förväntades nöta samma sektion om och om igen tills vi klarade den. Men även detta har sin charm. Reloaded är trogen originalet, på gott och ont. Den moderna polishen räddar mycket, men det är fortfarande ett spel för den som kan omfamna 2000-talets intensiva linjära spelmetodik.

En brutal och vacker tidsresa:Gears of War: Reloaded är inte ett nytt spel, men det känns heller inte gammalt. Det är en brutalt snygg återkomst för ett av spelhistoriens viktigaste verk – och en perfekt inkörsport för nya spelare att uppleva ursprunget till alla moderna cover-shooters. Det är också en påminnelse: att vissa spel inte behöver uppfinnas på nytt. De behöver bara låta oss komma tillbaka – med bättre upplösning, stabilare bildfrekvens, och samma smutsiga inramning.

Fotnot: Gears of War: Reloaded släpps den 26/8 till pc, PS5 och Xbox Series. Testat på PS5.

Gears of War: Reloaded
4
Mycket bra
+
Fortfarande förbannat kul gameplay
+
Multiplayer av bästa sort
+
En riktigt välgjord remaster
+
Lancer Assault Rifle!
-
Vissa moment är spelmekaniskt föråldrade
-
Hammer of Dawn är lika tråkig nu som då
Det här betyder betygen på FZ