Går det att spela Fallout: New Vegas som en helt vanlig, laglydig och försiktig medborgare? Johan Martinsson var inte säker, så han var tvungen att försöka.

Allt är suddigt. En skev, rostig fläkt snurrar ovanför mig och det är som om den blåst bort allt som en gång måste ha funnits i mitt huvud. Var är jag? Vem är jag? Vad är jag?

– Vad heter du?

En vithårig, rynkig man sitter vid min sängkant, och det är när han ställer frågan som jag upptäcker det enda som är självklart i min trasiga hjärna:

– Svensson.

Jag får se mig i spegeln och upptäcker en medelålders man med råttfärgat hår som jagats upp på skalpen av sitt eget hårfäste. Sedan får jag testa mina förmågor i en slags maskin. Jag går och ställer mig framför den och får se mitt värde för styrka:

”5/10 – Average joe”

Och då minns jag vem jag är. Jag är Medelsvensson. Ja, jag är ju Medelsvensson! Jag har ju kommit till detta postapokalyptiska ödeland för att leva ett helt vanligt liv – ett liv baserat på hederligt arbete, stabila värderingar och sunda förhållanden till mina medmänniskor.

Mitt fullständigt ordinära äventyr börjar nu. Du får följa med den här gången också.

(OBS: Alla tidsangivelser är baserade på den interna #Fallout: New Vegas-klockan)

Dag 1: Ett sorgligt sökande efter sysselsättning

Jag har vaknat upp i det lilla totalförstörda samhället Goodsprings, och ortens bar är det första målet på min resa. Givetvis inte för att jag vill inhandla alkohol, utan för att möta en kvinna vid namn Sunny Smiles. Hon ska, enligt den gamle mannen som jag vaknade upp hos, kunna hjälpa mig att komma till rätta. Men till min besvikelse verkar hon inte vilja visa mig hur jag ska kunna hitta ett hederligt arbete eller någonstans att sova på nätterna. Istället ska jag skjuta med ett gevär på uppradade flaskor. Jag har aldrig hållit i ett vapen förut, så det känns väldigt obehagligt. Men eftersom jag är lite konflikträdd, så som folk är mest, så spelar jag med.

Efter ett antal pinsamma försök frågar Sunny Smiles om jag vill hänga med henne och hennes hund på monsterödlejakt.

”Verkligen inte”, svarar jag. ”Det verkar farligt”.

Dödsorsaken fastställdes aldrig , men det var rätt uppenbart att Sunny Smiles hund såg någonting fruktansvärt i samma ögonblick som den avled.

Istället går jag till byns affär för att köpa förnödenheter. Affärsinnehavaren – Chet – verkar vilja berätta om sina upplevelser i New Vegas, men det har jag inte tid med. Istället börjar jag rota i min ryggsäck – och där hittar jag till min förvåning en massa skjutvapen. Detta kommer jag inte att behöva, tänker jag och säljer allihop. Istället köper jag saker som säkert kan komma till pass i mitt nya liv:

En hatt – om ökenvärmen blir för intensiv. Lite mjölk – om jag blir törstig. En bok – om jag får tråkigt. En brödrost – om… jag behöver rosta bröd.

Jag går runt i Goodsprings och försöker hitta någon form av försörjning. Arbetsmarknaden verkar rätt mättad. Yrkena ”Doktor”, ”Barägare”, ”Håglös bonde”, ”Robot”, ”Monsterödlejägare” och ”Håglös dynamitgubbe” är redan upptagna, och eftersom ingen av dessa verksamheter framstår som särskilt blomstrande så verkar det inte vara någon idé att fråga om anställning. Utbildningsmöjligheterna är också begränsade – det enda som möter mig när jag förväntansfull och pirrig går in i samhällets skolbyggnad är några slags jätteinsekter som genast försöker ha ihjäl mig. Jag springer därifrån i panik.

Till slut lyckas jag dock skaffa mig ett slags jobb. Det ryktas om att banditer ska överfalla samhället och jag tar på mig att organisera ett försvar. Det går bra – alla utom den håglösa dynamitgubben går med på att hjälpa till. När anfallet väl kommer gömmer jag mig bakom en sten och tittar på. Det är fruktansvärt! Människor som dödar andra människor – det är en syn som jag inte vet om jag någonsin kommer att kunna tvätta bort från min hornhinna.

Lyckligtvis slutar det lyckligt. Byns invånare klarade av att försvara sig, och det enda offret på den goda sidan blev Sunny Smiles hund. Men det verkar hon inte bry sig ett skit om. Istället går hon bara därifrån som om ingenting hade hänt.

Föregående Nästa
Haha, svårt att vara medelsvensson i laglöshetens land :D 30/05 Liknande läsning finns på http://www.cracked.com/blog/6-ways-fallout-new-vegas-made-me-worse-person/ 30/05 Riktigt roligt att läsa igenom Martins senaste svensson äventyr! Ser fram emot ännu ett äventyr från en värld där ett fredligt liv inte är lika lätt att leva som ett våldsamt liv^^ Hoppas då planerar fler uppföljare 30/05 Hade jag inte suttit med en stor tenta som jag måste lämna in samma dag som jag ska resa till Frankrike så visst, då hade jag varit game. Jag hade nog varit "mer konstruktiv" om jag inte hade läst hans efterblivna kåserier i Aftonbladet. 30/05 Grymt bra gjort, jag läste med rösten från P3's utrikeskorre (parodi-rösten) som jag inte minns just nu vad han kallas. Iallafall! jag skrattade hela tiden! "och plötsligt är benen tillbaka igen! Toppen." LMFAO 30/05 "Johan Martinsson ska nu kolla på TwoGirlsOneCup utan att bli äcklad, kommer han att lyckas?" "Johan Martinsson ska se Die Hard 1-4 utan alla action-scener, kommer det att vara en bra film?" Inget emot JM, men ibland blir det löjligt. 30/05 Meningslöst dravel. 30/05 Som znokker säger; upp till bevis, men personligen betvivlar jag din talang (och om du nu har den så skulle det inte skada att vara lite mer ödmjuk inför den). Vidare, det är faktiskt okej att vara konstruktiv i sin kritik och inte bara säga "ööh, det... 30/05 Red Dead Redemption nästa då? Inte riktigt lika kul som GTAIVan men det beror mest på att situationerna inte var lika roliga. 30/05 Jag skulle nog också springa om jag blev attackerad av en 30-kilos skorpion xD Skön artikel 30/05
Skicka en rättelse