Dag 4: Aldrig mer en kompis!

När jag öppnar dem står han fortfarande där och stirrar på mig. Han har inte rört sig ur fläcken på de tio timmar som jag har sovit. När jag går ut ur rummet följer Boone efter, men när jag kommer ut i dagsljuset står han av någon anledning framför mig. Jag börjar tycka att Boone är lite obehaglig. Vi går upp till Manny Vargas, så att Boone kan säga adjö till ex-bästis. Men deras relation verkar fortfarande frostig. Manny pratar med mig om Boone som om han inte var där.

Jag bestämmer mig för att vi måste fortsätta mot Vegas, och min nya kompis verkar inte misstycka. På vägen dit blir vi, som vanligt, överfallna av vansinniga samt beväpnade män. ”Helvete Boone, vi springer!!!” försöker jag säga med mitt kroppsspråk, samtidigt som kulorna börjar flyga. Men plötsligt blir det tyst. Jag tittar mig förvånat omkring och upptäcker tre döda kroppar på vägen. Men ingen Boone. Ingenstans. Fick de honom? Är han också död? Är jag ensam igen? Sedan märker jag att han står precis bakom min rygg och stirrar uttryckslöst på mig. Ensamhet vore kanske att föredra.

När Manny (står till vänster) började prata om Boone (till höger) blev det väldigt obekväm stämning.

Efter en lång vandring är vi nästan framme. Nästan Vegas! Mitt hjärta bultar. Det är här jag kommer att kunna skaffa mig ett hederligt jobb! Det är här jag kommer att slippa ödelandets alla brutaliteter! Det är här jag äntligen kommer att kunna sluta leva mitt kringflackande liv!

För att komma fram till New Vegas måste vi dock först ta oss igenom Freeside, en laglös förort till staden. Det går ganska bra ända tills vi råkar på ett gatuslagsmål mellan två män. Boone tar genast fram sitt gevär och skjuter sönder deras huvuden.

Det här går inte längre. Boone är en galen mördare. Jag sätter ner foten. Säger åt honom att vi inte kan vara kompisar längre. Han får gå hem igen.

Själv fortsätter jag mot porten till The strip, som Vegas tydligen kallas. Nu ser jag den. Nu är jag där. Framme.

Plötsligt dyker det upp en robot som säger att jag behöver 2000 kapsyler för att få komma in. Men fan! Jag har ju bara 992 kapsyler. Vad ska jag nu göra? Går det verkligen att tjäna pengar på ett lagligt, hederligt sätt i den här hålan? Jag upptäcker att jag har ett gevär kvar – det har hängt på min rygg hela tiden (hur kunde jag missa det?) – och därför ger jag mig iväg mot en vapenaffär för att sälja det. Olyckligtvis finns det en vakt utanför som lägger beslag på vapnet. Typiskt min tur! Lyckligtvis ger dock butiksägaren mig ett jobb som dörrvakt.

Min kompanjon tvingar på mig en slags dräkt och ett nytt vapen. Det känns obehagligt. Men allt går bra, det enda som händer under min arbetsdag är att en man bråkar lite, för att sedan bli ihjälskjuten av min kompanjon. Men jag börjar bli van vid sådana syner nu.